Fascismen tar inte över med en skräll. Den växer fram, som droppen urholkar stenen. När krisen väl slår till har den bara att förfärdiga maktövertagandet – med våld och löften om enkla lösningar.
Pappan, pogromen och parallellen är en föreställning om hur snabbt och ”smärtfritt” språkbruk och mentalitet kan förändras i ett samhälle, och hur det otänkbara plötsligt framstår som helt naturligt. En föreställning om Förintelsen i Rumänien och om Sverige idag.
Föreställningen tar avstamp i skådespelaren Adriana Savins sökande efter sin pappas levnad och överlevnad som jude i Bukarest under andra världskriget. Den bygger även på författaren Mihail Sebastians dagböcker 1935-44 – den tid då Rumänien anammade nazismen som ideologi – samt på observationer av antidemokratiska tendenser i vår egen tid.
Vi vill prata om hur lätt fördomar kan förvandlas till folkmord och hur det är att vara barn eller barnbarn till en generation som överlevt krig och förföljelser men inte vill prata om det.
Föreställningens innehåll passar väl in i skolans läroplan inom ämnen som samhällskunskap, historia, svenska, estetiska ämnen, nationella minoriteter.
Efter föreställningen delar vi ut Hédi Frieds bok "Frågor jag fått om Förintelsen" till alla elever. Ensemblen finns även kvar för ett kort samtal om så önskas.
På scenen: Adriana Savin, Henrik Dahl och violinisten Gaianeh Pilossian
Regi: Henrik Dahl
Föreställningen genomförs med stöd av: Kulturrådet, Konstnärsnämnden, Stockholms stad, Region Stockholm, Asylum Arts, ABF Stockholm, FFÖ, Paideia samt Rumänska kulturinstitutet och i samarbete med Adriana Savin produktion.
