En drabbande föreställning om ungas oro och en påminnelse om att hopp ibland börjar med något så enkelt som att någon faktiskt lyssnar. Föreställningen inkluderar samtal.
Lektionen är över och han ska precis lämna klassrummet när läraren frågar om han kan stanna en stund. Hon har lagt märke till att han drar sig undan. Sitter alltid ensam. Tyst. Det känns som om någonting är fel. Vill han prata?
Samtalet trevar sig fram men till slut väller allt ur honom. Oro för klimatet, oro för krig. En känsla av sorg och maktlöshet.
Men det finns också en annan oro, en oro som ligger närmare honom själv.
Ska han våga öppna sig för en annan människa och berätta?
En föreställning om svek och ansvar. Om längtan efter sammanhang och möjlighet till förändring. Och om att vi alla kanske på en möjlighet att förändra saker till det bättre, både i världen och hos oss själva.
Föreställningen inkluderar ett samtal mellan skådespelarna och eleverna, utvecklat i samarbete med dramapedagog Elin Callmer. Med enkla övningar inkluderar vi alla i publiken och de som vill får gärna berätta om sina tankar, känslor och reflektioner.
Lärarmaterial (kommer inom kort)
Förslag på reflektioner, övningar och frågeställningar att arbeta med inför, eller efter det att eleverna har sett, föreställningen ’Vad är det som är så jävla underbart?’. Utarbetat av dramapedagog Elin Callmer.
