När det känns som att hela världen håller på att rasa förändrar ett möte allt och inger hopp. Kanske bär vi alla på en möjlighet att förändra saker till det bättre, både i världen och hos oss själva.
Han dröjer sig kvar i klassrummet fast lektionen är slut. Läraren har lagt märke till att han drar sig undan. Sitter alltid ensam. Tyst. Vad är det som är fel? Vill han prata?
Samtalet trevar sig fram men till slut väller allt ur honom. Oro för klimatet, oro för krig. En känsla av sorg och maktlöshet. Men det finns också en annan oro, en oro som ligger närmare pojkens egna liv. Ska han våga öppna sig för en annan människa och berätta?
En föreställning om svek och ansvar. Om längtan efter sammanhang och möjlighet till förändring.