Bildmanus
När du skapar film med dina elever är det bra att, efter en nedskriven kort idé, fortsätta processen med att göra egna bildmanus. På så sätt startar gruppen ett gemensamt tänk kring hur deras idé ska gestaltas via bildspråk.
Mediotekets film- och mediepedagog Elisabet Jonsved tipsar om hur du kan jobba med filmiskt berättande.
Bildmanus ser ut som sidorna i en serietidning; rutor med teckningar i. Varje ruta motsvarar ett klipp i din kommande film. Det viktiga är inte att teckna snyggt utan syftet är att tänka igenom det bildspråkliga berättandet ruta för ruta. Bildmanus kan liknas vid ett recept. Har du ingen plan utan testar lite på måfå när du ska göra film blir det svårare att få ett välarbetat slutresultat.
Variera bildutsnitt
Bildmanuset här visar ett enkelt kort scenario där två personer möts och tar en kopp kaffe. För att utnyttja filmspråkets potential behöver du använda olika sorters bildutsnitt och kameravinklar och inte bara filma hela scenariot i en tagning rakt upp och ner. Här används till exempel i andra rutan en närbild för att skildra hur person B häller socker i kaffet. På det sättet kan vi som filmskapare styra betraktarens blick och visa vad som är viktigt att uppmärksamma. Likaså används i näst sista rutan en översiktsbild som ger oss rumslig information kring var person A befinner sig och hur person B gör entré i denna miljö.
Håll koll på hur du tecknar streckgubbarna
En vanlig fallgrop i skapandet av ett bildmanus är hur du ritar streckgubbar som alla visas på långt håll. När figurerna tecknas som i detta bildmanuset har vi (omedvetet) råkat planera hela filmen med enbart översiktsbilder. Filmen riskerar då att bli platt och odynamisk, potentialen i filmspråket utnyttjas inte.
I detta exempel ser vi ett bildmanus där de tecknade streckgubbarna visar hur olika bildutsnitt och perspektiv kommer att användas i det förestående filmandet. Bildmanuset börjar som tidigare med en översiktsbild. I ruta 2 och 3, när barnen pratar med varandra, har istället en närbild och en halvbild valts som gör att vi bättre ser barnens kroppsspråk och ansiktsutsuttryck. I ruta 4 och 5 skildrar två närbilder spänningsmomentet i scenen; foten som skjuter iväg en boll och sedan ett ansikte som visar en exalterad sinnesstämning.
Precis som med en skriven berättelse behöver du tänka över vad du ska lyfta fram och vad som kan uteslutas i ditt filmiska berättande. Ett genomtänkt bildmanus ger större chanser för att nästa steg i filmprocessen ska fungera bra – filmandet.
Tips
- Skriv gärna kort text för att förtydliga bilderna i bildmanuset, så att gruppen hela tiden bibehåller det gemensamma tänket.
- Pilar kan visa hur ni tänker att personer i bild ska röra sig.
Arbetsmaterial
Uppdaterad