Bildanalys för att synliggöra könsnormer

Lektionsförslag av Gunilla Zuleta, lärare i svenska och samhällskunskap. Gunilla är också huvudförfattare till "Vill du? Får jag? Ska vi? Undervisning i sexualitet, samtycke och relationer". En kursbok för lärarstudenter och fortbildningsbok för verksamma lärare och andra i skolan.

Om arbetssättet

Jag brukar låta eleverna jobba med bildanalys för att på ett konkret sätt få syn på könsnormer och stereotypier från reklam och populärmedia. Hela denna lektion görs utan syfte till bedömning, det brukar jag klargöra direkt och eleverna har sällan någon invändning till det då de så gott som alltid drivs av genuint intresse för ämnet.

Introduktion

Jag börjar lektionen med att beskriva dess tema: hur samhällsnormer, genus och förväntade roller kan påverka hur vi ser på och upplever sex och relationer. Att det finns kommersiella drivkrafter som ofta utnyttjar vår önskan om att bli uppskattade och lyckliga.

Genom att använda bilder ur tidningsmagasin, filmaffischer, foton, reklam, nyhetsreportage med mera kan reflektioner och analyser av maktstrukturer och normer komma i gång. På Statens medieråds webbsida finns en kunskapsbank med användbart lektionsmaterial, bland annat finns färdiga PowerPoint-dokument med exempel på stereotypa bilder respektive icke-stereotypier.

Könsnormer i bildspråket - Introduktion, Statens medieråds webbplats

Jag väljer några av materialen som anspelar på de klassiska könsrollerna med den aktiva mannen och den passiva kvinnan. Båda brukar sexualiseras enligt klassisk modell. På webbplatsen finns ett känt exempel från Dolce & Gabbana som också anspelar på våld.

På dessa sidor finns också exempel på Dolce & Gabbanas reklam:

Sex in Fashion Advertising Campaigns, Blogspot

Females in advertising, Wordpress

Lektionsuppgifter

Först brukar jag visa några bilder som är talande för klassisk könsstereotypi, inte allt för många till att börja med. Jag stannar vid en talande bild och frågar eleverna vad den signalerar och varför just denna typ av rollmönster förekommer så ofta i olika medier. Ungefär 10–15 minuter brukar vara lagom som introduktion. Jag skriver stödord på tavlan för det som kommer upp.

Sen får eleverna prata två och två om vad bilden visar för syn på kvinnors och mäns roller. Vad ligger bakom dessa "klassiska" framställningar av män respektive kvinnor? Vad kan det få för betydelse när det kommer till intima relationer och sex? Här brukar många olika tankar dyka upp, eleverna är ju vana mediekonsumenter och vet ofta hur reklamdiskurser fungerar.

Efter att i helklass låtit eleverna berätta vad de samtalat om återtar jag bildanalysen med fler bilder i ett bildspel. Först visar jag hela galleriet av bilder (cirka 10–15 stycken) för att ge en överblick och går sen tillbaka och stannar till vid en av bilderna som inte följer de stereotypiska normerna. Det kan vara en bild med två personer i någon form av relation till varandra. Jag ber eleverna resonera en kort stund två och två om vad bilden visar.

Därefter låter jag några elevpar berätta för klassen vad de pratat om. Om det passar i den aktuella klassen brukar jag ställa några lite utmanande motfrågor för att uppmuntra eleverna att utveckla sina reflektioner.

Som avslutande uppgift kan jag be eleverna individuellt skriva ner svar på dessa frågor:

1. Hur kan könsnormer – förväntningar i samhället om hur tjejer och killar ska bete sig – påverka oss – tjej, kille, transperson – i kontakt med andra?
2. Vad kan få oss att överskrida stereotypa könsnormer?
3. Om vi kommer förbi begränsande könsnormer, hur kan det påverka sexuella relationer?

Texterna kan de skicka till mig om de känner för det, men ingen bedömning sker. I de flesta fall upplever jag att eleverna har uppskattat bildanalysen som ett verktyg till att bearbeta föreställningar om sexualitet och könsnormer då de har bilderna runt sig dagligen i filmer, datorspel, tidningar och på affischer och vant sig vid att ta dem för givet.