Skriva dramatik

Vad kännetecknar de tre akterna i en föreställning? Hur kan en berättelse bli fängslande? Här får du förslag på skrivuppgifter, alltifrån skrivprocessen till person- och miljöbeskrivningar.

Den dramaturgiska modellen

Den dramaturgiska modellen som de flesta västerländska uppsättningar bygger på innehåller anslag, presentation, fördjupning, konfliktupptrappning, upplösning och avrundning. Berättelsen byggs upp av miljö- och personbeskrivningar, konflikter, motstånd, katalysator, vändpunkter och klimax. "En berättelse ska ha en spetsig inledning, fylligt mittparti och ett snärtigt slut", citat av Astrid Lindgren.

Karaktärer i dramat

Det är viktigt att ha tydliga karaktärer i dramat. En huvudkaraktär - protagonist - är den som vill något, har ett behov och ett mål. Huvudkaraktären kan ha den minsta rollen på scenen men ändå vara den som bär dramat. Det måste finnas en konflikt för karaktären ska kunna nå sitt mål. Konflikten kan vara mellan andra personer, samhället eller inom sig själv. Karaktären ska också skapa identifikation med läsaren. Den ska väcka känslor vilka inte behöver vara sympatiska. Vet jag vad karaktären vill så har jag berättelsen.

Elisabeth Cronebergs råd är att låta eleverna arbeta mycket med karaktärerna innan de börjar skriva manus och tänka handling. I karaktärsbeskrivningarna ska det vara både inre och yttre egenskaper, bra och dåliga egenskaper, manifesta och latenta. Till exempel ålder, yrke, hemlighet, udda egenskaper, rädslor och drömmar.

Övningar inför manusskrivande

Arbeta rytmiskt med korta konkreta övningar som främst aktiverar den delen av hjärnan som triggar igång känslor och rytm.

Uppgift 1: Flödesskriv på temat gräv där du står under tre minuter

Skriv det du känner. Tänk inte och formulera inte om. Kommer du inte på något att skriva så skriv "Jag kommer inte på något att skriva".

Uppgift 2: Rita en bild av det första du tänker på

Låt kritan flöda, det behöver inte föreställa något. Övningen är på tre minuter. Rita på blanka papper. Poängen är att det ska gå fort, då blir det inga prestationskrav.

Uppgift 3: Studera bilden från uppgift 2 och skriv en text

Vad ser du? Vad känner du?

Några pappersark med handskriven text

Uppgift 4: Skapa en karaktär

Sitt tre och tre. Ta ett papper och vik det i tre delar. Alla ritar huvud och hals på den övre tredjedelen. Skicka papperet vidare till grannen utan att huvudet syns. Rita bålen, vik och skicka vidare. Avsluta med att rita benen. Även denna uppgift ska utföras på kort tid. Gruppen ska därefter väja en karaktär de ska berätta om utifrån en eller alla tre arken. Med hjälp av texten och bilden från övning 2 och 3 ska ni beskriva karaktärsdragen och viljan på "vikmänniskan". Ha med både bra och dåliga egenskaper.

Fundera på om det finns något av det ni skrivit om som ger läsaren information om personens vilja, egenskaper och huvudproblem. Har någon skrivit att en person är rädd för vatten, är en stressad lärare? Passar det in på någon av bilderna? Motsvarar personen allt ni vill ha med i berättelsen? Presentera personerna för varandra i gruppen och berättade hur ni har tänkt.

Exempel på tre karaktärer som skapats genom att vika ett papper i tre delar

Uppgift 5

Sista övningen är att skriva ett brev till sig själv. Brevet ska börja med "Kära dramaturg" och sluta med "Kära hälsningar". Det ska vara ett uppmuntrande brev.

Andra sätt för att beskriva karaktärer

Ge eleverna bilder på människor och be dem berätta om personen. Elisabeth pratade om vikten av att inte censurera och moralisera i skapelseprocessen. Om skillnaden mellan att skildra våld och förespråka våld.

Utgå från en folksaga

När du arbetar med dramatik kan det vara bra att utgå från folksagor. De uppfyller oftast beståndsdelarna i den dramaturgiska modellen. Folksagor är korta och eleverna hinner både läsa och arbeta med övningen under en lektion. Elisabeth Croneborg rekommenderar sagan Hans och Greta av bröderna Grimm.

Låt eleverna ta ut akterna i sagan: början, mitt och slut. Låt eleverna sätta ut VP 1 (vändpunkt 1), VP 2 och VP-klimax. Därefter kan de fundera över vilka av karaktärerna som för berättelsen framåt och viktiga vändpunkter i sagan. När eleverna börjat på att fundera kan de få ta del av ett aktindelat synopsis.

Kort version av sagan Hans och Greta av bröderna Grimm (pdf, 68.41 kb)

I aktindelningen är det tydligt att varje scen har en början, slut, maktbalans och en framåtrörelse. Låt därefter eleverna skriva en scen med Hans, Greta och pappan tio år efter händelsen. Vem väljer de som huvudperson i scenen? Var utspelar sig berättelsen? Skiftar maktbalansen? Vad vill huvudpersonen just nu i den situationen? Vad vill pappan, barnen? Kanske är hos familjeterapeuten, polisen eller på förskolan?

Synopsis med aktindelning till sagan Hans och Greta (pdf, 92.55 kb)

Foto på synopsis till Hans och Greta

Under en kulturombudsträff berättade dramaturgen Elisabeth Croneberg om den dramaturgiska modellen. Här är Kulans Elisabeth Söders anteckningar från föreläsningen.

Uppdaterad