Skola: Kungliga balettskolan

Årskurs: 6

Tema: japansk folklore, naturvetenskap och konstnärliga tekniker i bild och form.

Syfte: Utforska naturvetenskapliga begrepp och fenomen genom konstnärliga tekniker. Lära sig mer om japansk folklore, samt möta olika professioner såsom fotograf, keramiker, dockmakare och bildkonstnärer.

Sammanfattning: Projektet utgick från japansk folktro och utvecklades till ett tvärdisciplinärt arbete där konst, naturvetenskap och teknik vävdes samman. Utifrån ett museibesök skapade och tolkade eleverna Yokai genom animation, keramik, dock- och maskbygge, samt via en "japansk bok" där eleverna arbetade med konstnärliga tekniker som sumie och suminagashi. Genom hela projektet kopplades de praktiska momenten till naturvetenskapliga och tekniska begrepp som sammanfogning, rörelse, ljus och kemiska processer. Arbetet avslutades med en vernissage där bland annat den japanska ambassadören var gäst.

Så här gick det till:

Projektet utformades och genomfördes av läraren Johan Lilliestråle, som även berättat om sitt arbete för Kulan.

Arbetet inleddes med att klassen besökte Etnografiska museet och utställningen ”Yokai – japanska väsen” (Visas t.o.m. 26-12-06). Yokai är ett samlingsbegrepp för övernaturliga väsen och märkliga fenomen i japansk folktro. Begreppet kan översättas till exempelvis monster, ande eller demon och omfattar även spöken, förvandlade djur, urbana legender och andra oförklarliga fenomen. Yokai är vanligt förekommande i populärkultur, exempelvis i spel, filmer och serier.

Filmskapande

Museibesöket följdes upp med ett filmskapande arbete där eleverna, utifrån sina nyförvärvade kunskaper om yokai, skapade egna berättelser. Varje elev valde en yokai som huvudkaraktär och skrev ett manus i tre korta scener. Berättelserna gestaltades först som leranimation och därefter som skuggspel i samarbete med Pygméteatern. Arbetet integrerades i teknikämnet genom att eleverna byggde miljöer och karaktärer i olika material samt arbetade med digitala verktyg för redigering. Tillverkningen av figurer i lera och papper innebar ett praktiskt utforskande av rörliga mekanismer. Eleverna konstruerade leder och andra rörliga delar för att skapa önskade rörelser och funktioner i animationerna.

Keramik

Arbetet fortsatte med workshopen ”Tornet” där eleverna skapade ett gemensamt keramiskt verk tillsammans med konstnärerna Andrea Forslund Grath och Sofi Gunnstedt. Inom ramen för yokai-projektet formgav varje elev en egen skulptur med inspiration från ett japanskt väsen.

Arbetet knöt an till naturvetenskap och teknik genom begreppet sammanfogning. Eleverna fick utforska hur lera sammanfogas genom att räffla ytorna och använda slicker. De kunde då upptäcka att en större kontaktyta ger en starkare sammanfogning, vilket också är en viktig princip inom konstruktion och hållfasta material. Efter workshopen brändes och glaserades skulpturerna. När leran värms upp till höga temperaturer förändras materialets egenskaper och blir hårt och hållbart. Glasyren smälter under bränningen och bildar en skyddande yta. Processen gav eleverna konkreta exempel på hur värme kan påverka och förändra olika material.

När skulpturerna kom tillbaka till skolan monterade eleverna tillsammans det gemensamma verket ”Yokai-tornet”.

Dock- och masktillverkning

I nästa del av projektet skapade eleverna dockor och masker tillsammans med dockmakaren Annika Arnell. Eleverna utvecklade egna Yokai-gestalter genom skisser och ritningar. Processen knöt an till teknikämnet genom arbete med hållfasta konstruktioner och armering. Eleverna byggde skelett av aluminiumtråd som gav figurerna stabilitet och möjlighet till rörelse. Skeletten byggdes sedan ut med bomull, tyg och andra material för att skapa kropp, form och uttryck. Arbetet gav eleverna praktisk erfarenhet av hur olika material, konstruktioner och estetik samverkar.

Japansk bok

I projektets sista del skapade eleverna varsin "japansk bok" där de fick pröva flera olika tekniker för bildskapande. Arbetet knöt samman estetiska uttryck med naturvetenskap, matematik och teknik.

Tillsammans med Etnografiska museets pedagog Cezar Borgkrans fick eleverna prova japansk kalligrafi och skriva tecken ur skriftspråket kanji. De arbetade även med sumie, japansk bläcktuschmålning, där svart tusch används för att skapa monokroma bilder. I samband med detta målade eleverna körsbärsträd med utgångspunkt i fraktaler. Inför arbetet höll Johan en genomgång i hur fraktala mönster återkommer i naturen och hur matematik kan användas för att beskriva dessa strukturer.

Eleverna skapade också cyanotypier tillsammans med Ann-Sofi Rosenkvist. Genom att arbeta med växter och ljuskänsliga kemikalier undersökte de hur UV-ljus påverkar material och skapar fotografiska avtryck. Arbetet knöt an till naturvetenskapliga områden som ljus, kemiska reaktioner och den fotoelektriska effekten.

Tillsammans med serieskaparen Lisa Medin arbetade eleverna med manga och Johan knöt arbetet till sin matematikundervisning. Eleverna undersökte hur människokroppen kan byggas upp med geometriska former, kroppens proportioner samt hur symmetri och asymmetri påverkar bildens uttryck och stämning. 

Eleverna fick även arbeta med suminagashi, japansk marmorering, tillsammans med konstnären Miro Burman. Genom att låta färg flyta på vatten undersökte de hur olika vätskor sprids, blandas och påverkar varandra. Arbetet konkretiserade kemiska begrepp som lösning, adhesion och kohesion och visade hur laborering med naturvetenskapliga fenomen även kan utforskas genom konstnärliga tekniker.

Vernissage

Projektet avslutades med ett mingel och en vernissage. Eleverna tog initiativ till att bjuda in Japans ambassadör och formulerade ett inbjudningskort som Johan personligen lämnade till ambassadens vakt. Till elevernas förvåning och glädje tackade ambassadören ja, vilket gav avslutningen en högtidlig inramning. Även japanska dansare, tillfälligt verksamma vid Kungliga Operan, bjöds in och deltog i evenemanget. Under vernissagen framförde eleverna dessutom en egen dans.

Lärdomar

Johan beskriver att han hade begränsad erfarenhet av Skapande skola innan projektet. I efterhand ser han att projektets omfattning var för stor för att genomföras under ett läsår. En viktig erfarenhet är därför att bygga upp arbetet över tid. Framöver planerar han att påbörja liknande arbete i årskurs 4 och låta det utvecklas stegvis år för år.

Johan betonar vikten av att de konstnärliga aktiviteterna har en tydlig koppling till undervisningens innehåll, i detta fall naturvetenskap, samt ett klart definierat syfte. Han framhåller också lärarens centrala roll i Skapande skola. Undervisningen behöver ledas av läraren i nära samarbete med kulturaktörerna, snarare än att läraren enbart fungerar som projektledare. Tidig dialog och gemensam planering är avgörande för att skapa ett innehåll som berikar den ordinarie undervisningen.

En annan viktig erfarenhet är att förbereda eleverna inför mötet med kulturaktörerna. Genom att presentera gästen, berätta om deras arbete och tydliggöra syftet med samarbetet blir kulturaktören en del av undervisningen snarare än ett tillfälligt inslag.

Dela din skolas arbete!

Vi tar gärna emot fler exempel på Skapande skola-projekt, stora som små. Målet är att ni ska inspireras av varandras arbete och idéer.

Hör av dig till: elin.2.jonsson@edu.stockholm.se