Skriva dramatik

Under en kulturombudsträff berättade dramaturgen Lolly Elisabeth Croneborg om den dramaturgiska modellen. Ta del av Elisabeth Söders anteckningar från föreläsningen.

Övningar i att skriva dramatik

Denna kväll fokuserade på övningar med personbeskrivningar och vändpunkter i en berättelse. Övningar som passar bra att göra i klassrummet.

Den dramaturgiska modellen

Den dramaturgiska modell som de flesta västerländska uppsättningar bygger på består av anslag, presentation, fördjupning, konfliktupptrappning, upplösning och avrundning. Berättelsen byggs upp genom miljö- och personbeskrivningar, konflikter, motstånd, katalysatorer, vändpunkter och klimax. Som författaren Astrid Lindgren uttryckte det:

En bra berättelse är som en gädda – längst fram en stor, kraftig käft som hugger tag i en, sedan kommer en lång, matnyttig del och så, på slutet, en snärtig stjärt!

Tydliga karaktärer är viktiga för dramat

Det är viktigt att ha tydliga karaktärer i ett drama. En huvudkaraktär, protagonisten, är den som vill något och har både behov och ett mål. För att karaktären ska kunna nå sitt mål måste det finnas en konflikt. Konflikten kan uppstå i mötet med andra personer, samhället eller inom karaktären själv. Karaktären ska också skapa identifikation hos läsaren och väcka känslor, som inte nödvändigtvis behöver vara sympatiska. Vet jag vad karaktären vill, ”har jag berättelsen”.

Låt eleverna arbeta mycket med karaktärerna innan de börjar skriva manus och utveckla handlingen. I karaktärsbeskrivningarna bör både inre och yttre egenskaper finnas med, liksom goda och mindre goda sidor, manifesta och latenta drag. Det kan till exempel handla om ålder, yrke, hemligheter, udda egenskaper, rädslor och drömmar.

Korta övningar inför manusskrivande

Låt eleverna arbeta rytmiskt med korta, konkreta övningar som aktiverar känsla, rytm och impuls, och som sätter och fantasin i rörelse.

Uppgift 1: Flödesskriv på temat ”gräv där du står” under tre minuter

Uppmana eleverna att skriva det de känner utan att tänka för mycket eller formulera om texten. Om de kör fast och inte kommer på något att skriva, kan de helt enkelt skriva: ”Jag kommer inte på något att skriva”.

Uppgift 2: Rita en bild av det första du tänker på

Låt pennan flöda utan att det behöver föreställa något särskilt. Övningen genomförs under tre minuter och görs på blanka papper. Poängen är att arbeta i ett högt tempo, vilket minskar prestationskraven och uppmuntrar till spontanitet.

Uppgift 3: Utgå bilden från uppgift 2 och skriv en text

Låt eleverna studera från bilden som de ritade under uppgift 2 och skriv en kort text. En variant är att eleverna byter bilder med varandra och utgår från klasskamratens bild. Vad ser du på bilden? Vad känner du?

Uppgift 4: Skapa en karaktär tillsammans

Dela in eleverna i grupper om tre. Varje grupp tar ett papper som viks i tre delar. Alla börjar med att rita huvud och hals på den översta tredjedelen av pappret. Därefter skickas pappret vidare till nästa person utan att teckningen syns. Nästa elev ritar bålen, viker pappret och skickar det vidare. Den tredje eleven avslutar genom att rita benen.

Även denna uppgift ska genomföras under kort tid för att behålla ett högt tempo och minska prestationskraven. När teckningarna är klara väljer gruppen en karaktär att arbeta vidare med, antingen utifrån ett av arken eller genom att kombinera flera. Med hjälp av bilden och texterna från övning 2 och 3 beskriver eleverna karaktärens egenskaper och vilja hos den så kallade ”vikmänniskan”. Både positiva och negativa egenskaper ska finnas med.

Uppmana eleverna att fundera över om det de har skrivit ger läsaren information om karaktärens vilja, egenskaper och huvudsakliga problem. Om någon till exempel har skrivit att personen är rädd för vatten eller är en stressad lärare – passar det in i någon av bilderna? Motsvarar karaktären allt de vill ha med i berättelsen?

Avslutningsvis presenterar eleverna sina karaktärer för varandra i gruppen och berättar hur de har tänkt.

Uppgift 5: Skriv ett brev till dig själv

Under sista övningen ska eleverna skriva ett brev till sig själv. Brevet ska börja med ”Kära dramaturg” och sluta med ”Kära hälsningar”. Det ska vara ett uppmuntrande brev.

Andra tips på övningar för att beskriva karaktärer

Ge eleverna bilder på människor och be dem berätta om personerna. Lolly Elisabeth lyfte vikten av att inte censurera eller moralisera i den skapande processen, exempelvis att skilja mellan att skildra våld och att förespråka våld.

Öva på vändpunkter genom en folksaga

Att arbeta med folksagor är ett effektivt sätt att introducera eleverna till dramatik. Folksagor är korta, innehåller tydliga akter och vändpunkter, och gör det möjligt att både läsa och arbeta med dramatik under en lektion. Lolly Elisabeth Croneborg rekommenderar till exempel sagan Hans och Greta av bröderna Grimm.

Steg 1: Läs sagan

Be eleverna läsa sagan noggrant.

Steg 2: Identifiera akter

Be eleverna dela upp sagan i tre delar:

• Början – introducerar karaktärer och miljö.

• Mitten – problem och konflikter uppstår.

• Slutet – hur konflikten löses och sagan avslutas.

Steg 3: Markera vändpunkter

Förklara begreppen:

• VP 1 (Vändpunkt 1) – den första stora förändringen som påverkar handlingen. Exempel: Hans och Greta går vilse i skogen.

• VP 2 (Vändpunkt 2) – nästa stora förändring som driver berättelsen mot klimax. Exempel: De hittar häxans hus och blir fångade.

• VP-klimax – sagans mest avgörande händelse. Exempel: Hans och Greta besegrar häxan och flyr hem.

Eleverna markerar sedan dessa vändpunkter i sagan och funderar över vilka karaktärer som driver handlingen framåt och vilka som står för avgörande händelser.

Steg 4: Jämför med ett aktindelat synopsis

Dela ett kort aktindelat synopsis med eleverna. I aktindelningen blir det tydligt att varje scen har en början och ett slut, en maktbalans samt en tydlig framåtrörelse. Be eleverna identifiera vändpunkterna i varje scen. Diskutera:

• Har eleverna identifierat samma vändpunkter?

• Finns det scener med tydlig maktobalans och framåtrörelse?

• Hur påverkar karaktärernas handlingar berättelsen?

Steg 5: Skriv en ny scen

Nu får eleverna skriva en egen scen som utspelar sig tio år efter sagans händelser.

Ge dem tydliga frågor att utgå från:

• Huvudperson: Vem väljer de som huvudperson i scenen?

• Miljö: Var utspelar sig scenen (till exempel familjeterapeut, polis, förskola)?

• Maktbalans: Hur ser relationerna mellan karaktärerna ut? Skiftar maktbalansen?

• Mål och vilja: Vad vill huvudpersonen just nu? Vad vill pappan och barnen?

• Handling: Vad händer i scenen, och hur påverkar det karaktärerna?