Foto: Pexels

Samtala om teater

Genom att samtala om en föreställning kan elevernas upplevelser fördjupas. De får också nycklar som vidgar deras nästa teaterupplevelse.

Teater uppstår i mötet mellan aktörer och publik, där tid och rum sammanflätas i ett flyktigt ögonblick som aldrig kan återskapas exakt likadant. Genom ett samspel av visuella uttryck, kroppsliga rörelser, ljudlandskap, språk och dramatisk struktur formar teatern betydelse.

Det finns flera sätt att fånga upp elevernas upplevelser och samtala om en föreställning de tagit del av. Ett sätt är att inspireras av semiotisk bildanalys. Denna analysmodell hjälper till att synliggöra sambandet mellan våra sinnesintryck och de tolkningar och slutsatser vi drar.

Semiotisk bildanalys

Semiotiken är läran om tecken och deras betydelser. Den undersöker hur tecken (som ord, bilder, ljud eller symboler) används för att förmedla mening i olika sammanhang. Teorierna inom semiotiken fokuserar på hur tecken representerar verkligheten och hur dessa tolkas av människor.

En klassisk semiotisk bildanalys görs i två steg – denotativ nivå (beskrivning) och konnotativ nivå (tolkning). Eftersom en föreställning innehåller rörelser, ljud och ett tidsförlopp behöver analysen modifieras lite. Ta hjälp av de två stegen, vissa av frågorna behöver förenklas om du jobbar med yngre elever.

Denotativ nivå: Beskriv det du såg och hörde

Låt eleverna beskriva föreställningen så konkret som möjligt utan att tolka. Hjälps åt att minnas.

Scenrummet

  • Var satt ni i publiken i förhållande till scenen?
  • Hur såg scenrummet ut? Fanns det några möbler eller föremål? Vart i scenrummet de olika objekten placerade? Hur var de placerade i förhållande till varandra?
  • Vilka olika färger såg ni? Var någon särskilt dominant?
  • Skedde några förändringar i scenrummet under föreställningen?

Ljus

  • Hur var föreställningen ljussatt? Några särskilda färger? Strålkastare med riktat ljus?
  • Fanns det andra ljuskällor på scen?
  • Användes mörker? Skuggor?

Karaktärer

  • Hur många personer var på scenen? Hur såg de ut? Vad hade de på sig? Hade de några andra utmärkande attribut?
  • Hur rörde sig karaktärerna på scenen och i förhållande till varandra?
  • Använde de några utmärkande kroppsspråk?
  • Pratade personerna på scen eller var de tysta? Hur pratade de? Med hög röst, viskande, snabbt?

Ljud och effekter

  • Vad hördes under föreställningen? Musik, ljudeffekter, atmosfärsljud? Var det några tysta partier?
  • Förekom teaterrök eller andra effekter?
  • Innehöll föreställningen filmklipp, projiceringar eller andra digitala element?

Konnotativ nivå: Tolka det du såg och hörde

Nu är det dags för tolkningen av det eleverna såg och hörde. Våra tolkningar kan skilja sig åt beroende på vår förförståelse, erfarenheter och kunskaper. Detta kan leda till intressanta och engagerande diskussioner.

Ta hjälp av följande frågor:

  • Vad kan karaktärernas sätt att prata, rörelser, kroppsspråk, blickar eller kläder säga om deras känslor eller situation? Eller om deras relationer till varandra?
  • Vilken tid utspelar sig föreställningen i? När börjar och slutar själva berättelsen i teatern? Hur visar föreställningen att tiden går? Finns det något tidshopp? Hur gestaltas i så fall det?  Syns det någon särskild tidsperiod i scenografin eller kostymerna? 
  • Hur skulle du beskriva stämningen i föreställningen? Vad bidrar till att skapa denna stämning?
  • Vilka känslor väcker föreställningen i dig? Vad i föreställningen framkallar dessa känslor?
  • Finns det föremål, färger eller former i scenbilden som kan ha en symbolisk betydelse eller representera något större?
  • Vad tror du är föreställningens huvudsakliga budskap eller tema?
  • Vilka värderingar eller normer tycker du att föreställningen uttrycker eller förmedlar? Varför?

Personlig reflektion

Låt eleverna avsluta med en öppen och personlig reflektion kring föreställningen. Be dem fundera över hur den påverkade dem, vilka tankar och känslor som väcktes, och om de kunde känna igen sig i något som visades på scen.

  • Hur kände du när du såg föreställningen? Fick den dig att tänka på något från ditt eget liv – kanske ett minne, en känsla eller något du känner igen dig i?
  • Fick föreställningen dig att tänka på något annat du har sett, läst eller varit med om?
  • Fanns det något med föreställningen du inte tyckte om? Varför tror du att du känner så?
  • Om du hade varit regissör, scenograf eller koreograf, skulle du ha gjort något annorlunda?

Resurser för att arbeta vidare

Med spetsade öron – en handledning om att ta del av opera och balett, barn och vuxna tillsammans, Unga Operan, pdf

En väv av tecken, samtal om scenkonst med barn och unga, Riksteaterns Youtube-kanal

Föreläsning av Anna Berg, Kolla kultur, Youtube

Filmsamtal och existentiella frågor

Uppdaterad