Övningar i att ta ställning och motivera

Måns Erlandson, konstnärlig ledare för dansgruppen Avart Dans & Rörelse ger förslag på värderingsövningar som kan inspirera till att samtala om innehållet i en kulturupplevelse. Exemplen i övningarna utgår från Avart Dans & Rörelses föreställning "Flocken" som handlar om relationer och utanförskap men övningarna går lätt att anpassa till andra teman.

Värderingsövningar

Hur får man tonåringar i klassen att våga prata om känsliga ämnen som exempelvis relationer eller utanförskap? Det är inte alltid ett lätt uppdrag för läraren. Enligt författaren Katrin Byréus har ungdomar sagt att man måste kunna lita på att läraren inte sprider vidare vad man har berättat, att läraren inte är generad själv och att hen bör avbryta om elever sitter och garvar och larvar sig när någon pratar.

Värderingsövningar är bra när man vill starta ett samtal i klassen och få alla engagerade. Olika påståenden och värderingar ställs emot varandra och eleverna får öva sig i att ta reda på, stå upp och uttrycka sin åsikt. Det viktiga är att alla elevers åsikter får höras, mötas och respekteras samt att det inte finns några rätt och fel. En del påståenden och frågeställningar kan upplevas provokativa, vilket också är meningen. Tanken är att få igång samtalet och förhoppningsvis ge en större medvetenhet kring ämnet, utan att vissa åsikter censureras.

Det kan vara svårt att prata och ta plats i gruppen, särskilt när det handlar om att säga sin åsikt eller att uttrycka vad man känner och tänker i ett ämne som är personligt. En viktig utgångspunkt är att fråga efter deltagarnas åsikter och inte erfarenheter. När eleverna är trygga kommer de även att kunna dela med sig av sina erfarenheter. För att öka tryggheten i gruppen kan det vara bra att först komma överens med eleverna följande regler:

• Alla har rätt att tycka som de vill.
• Det finns inget rätt och fel.
• Det är helt förbjudet med kommentarer när någon talar och man talar när det är ens tur.

Heta stolen

Deltagarna sitter i ring på var sin stol. Det finns även en tom stol. Ledaren har förberett påståenden kring aktuellt tema. Börja med några lättsamma påstående såsom "det är roligt att åka snowboard". Ledaren säger ett påstående i taget. Den som instämmer i påståendet reser sig upp och byter stol. Den som inte instämmer i påståendet sitter kvar på sin stol. Den som har svårt att ta ställning sitter också kvar. Det är viktigt att påpeka att var och en tänker för sig själv och tar sitt eget beslut. Efter varje påstående får några elever motivera varför man gick respektive satt i den här frågan. Det är mycket viktigt att ledaren fördelar ordet så att alla får prata. Ledaren förhåller sig neutral till åsikterna och försöker få fram så många olika aspekter på problemet som möjligt.

Förslag på påståenden:

• En kramas för lite hemma.
• På Alla Hjärtans Dag ska en ge något till någon i familjen.
• Kärleken minskar på jorden.
• En bra relation innehåller alltid konflikter.
• Killar och tjejer behandlas lika i familjen.
• Tjejer/kvinnor tar mer plats i hemmet.
• Om en är 15 år och har ett förhållande ska man få sova hos varandra.
• Det tjatas för mycket om sex.
• I skolan pratar vi om familjerelationer och situationer.
• Skolan ger en bra sexualundervisning.
• Homosexuella är diskriminerade.
• En bör vänta med att ligga med någon tills man är 18 år.
• Det är ok att skälla ut/vara taskig mot sina föräldrar utan att förklara sig.
• Det är viktigt att mina föräldrar är glada och lyckliga.
• Det är viktigt att kunna prata om sina problem öppet i hemmet.

Diagonalen

Denna övning kan göras med samma påståenden som i övningen "Heta stolen" och kan vara att föredra om det är svårt att få plats med tillräckligt många stolar i en ring. Ledaren lägger ut tre stora lappar på en diagonal i rummet. I ena änden står det 100 % på lappen, i andra änden 0 % och i mitten 50%. När ledaren säger ett påstående skall eleverna ställa sig på den procentsats som mest överensstämmer med deras åsikt. Med andra ord: om de håller med helt och hållet, lite både och, eller inte alls. Efter varje påstående låter man några elever motivera sitt ställningstagande. Efter vissa påståenden kan två och två eller i smågrupper prata ihop sig för att sedan motivera vad de tycker för de andra.

4-hörn

En 4-hörnsövning utgår från en fråga eller ett dilemma som deltagarna får ta ställning till. Frågorna är skrivna i tredje person, för att bättre skydda deltagarnas integritet. Byt namn på personerna i övningen om de finns i gruppen. Olika svar finns representerade i rummets tre hörn. Det fjärde hörnet bör alltid vara öppet för egna förslag. Ledaren redogör för varje åsikt genom att själv gå till respektive hörn och presentera det. Deltagarna ska sedan ställa sig i det hörn som sammanfaller med deras egen åsikt. Varje hörn får först prata ihop sig i mindre grupper på två-tre personer, innan man ska motivera sig inför hela gruppen och de andra grupperna.

Förslag på frågor:

Jag tycker att min förälder/mina föräldrar tjatar för mycket på mig. Hur kan jag ändra på det och vad får min metod för konsekvenser?

1. Använda samma sätt tillbaka för att få dem att fatta.
2. Ignorera tjatet för att få dem att sluta.
3. Göra det de tjatar om omgående.
4. Öppet hörn för eget förslag.

Jag har svårt med motivationen för läxorna i skolan. Vad beror det på?

1. Jag prioriterar annat.
2. Jag orkar inte; det är för mycket och för svårt.
3. Jag har för många andra aktiviteter inbokade.
4. Öppet hörn för eget förslag.

Min förälder/mina föräldrar oroar sig för mig om allt möjligt. Hur ska jag få det att minska eller upphöra och vad får min metod för konsekvenser?

1. Skapa överenskommelser med dem som båda parter kan följa.
2. Ignorera deras oro för att de ska fatta att jag klarar mig själv.
3. Åtgärda det de oroar sig för.
4. Öppet hörn för eget förslag.

När bör man som ungdom börja få bestämma helt över sig själv?

1. När man flyttar hemifrån.
2. När man fyller 18 år.
3. När ens förälder/föräldrar bedömer att man kan det.
4. Öppet hörn för eget förslag.

Källor

Byréus, Katrin "Du har huvudrollen i ditt liv – om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring"

Byréus, Katrin "Bella – Grus och glitter för tjejgrupper"

Tack till Cecilia Tzaou, kulturpedagog, för samarbete runt utformning av denna text.