Litterär analys genom filmskapande

Anna Bergqvist, lärare på Blackbergs gymnasium resonerar om bedömning av filmer som eleverna gör i ämnet svenska på gymnasienivå.

I svenska 3 ingår litterär analys både som centralt innehåll och som kunskapskrav. En analys kan förstås med fördel skrivas på traditionellt sätt och jag propagerar ingalunda för att hoppa över en sådan. Däremot tycker jag att en skriven litteraturanalys med fördel kan kompletteras med en multimodal sådan. Min uppfattning är att eleverna, med rätt stöttning, har lättare att sätta multimodala ”ord” på sin analys än de kanske har när de skriver den som traditionell text. En filmad analys ger alltså fler elever möjlighet att visa sina allra bästa analytiska förmågor!

Exemplet "Ett moln i byxor"

I år lät jag mina svenska 3-elever sätta tänderna i Majakovskijs dikt "Ett moln i byxor". Det är en svår dikt på många sätt, svår att läsa och för en artonåring idag, svår att analysera och förstå. Jag valde att låta eleverna arbeta med den i grupp och gemensamt välja ut strofer ur dikten som de analyserade, tolkade och konkretiserade genom att visualisera dem på film.

Resultatet blev fantastiskt! På intet sätt blev det heller svårbedömt. Jag hade sett eleverna arbeta i klassrummet och följt deras tankar och deras analys. Jag hade hjälpt dem att bena ut svåra textpartier. Jag hade hört dem diskutera texten och använda litteraturvetenskapliga begrepp. Vi hade parallellt med arbetet läst om modernismen och skrivit ett traditionellt prov och en litterär essä, så kunskapsmässigt var eleverna så förberedda som de kunde vara.

Grund för bedömning

De fick inför det praktiska visualiserings-momentet mycket tydliga instruktioner på vad som skulle bedömas i deras filmer. En modernistisk dikt saknar ju all logik och klassisk dramaturgi så jag var tydlig med att jag i dessa filmer skulle titta på det analytiska; på det modernistiska språket och på vad de förstått och kunde tillämpa av modernismen som litterär epok. Min bedömning av deras filmer kom här alltså att i mycket likna den bedömning jag skulle ha gjort av traditionella skriftliga prov på samma tema. Eleverna fick instruktioner och grund för bedömningen skriftligt. Då instruktionerna var tydliga med vilka färdigheter som faktiskt skulle bedömas i projektet, så hade eleverna också jobbat hårt med att visa just dessa färdigheter, varför filmskapandet som lärandesituation också blev mycket lyckat.

Låt lusten flöda

Jag tror att det är viktigt att vid bedömning av elevfilm ha lyhördhet för det som är bra. Låt lusten flöda och tillåt dig att blunda för missar som kanske bara är resultatet av elevernas kreativa glädje. Med tydliga bedömningsinstruktioner brukar det gå lätt att hitta det eleverna har lärt och förstått, även om det annars drunknat i ett kreativt ”potpurri”.

Loggbok är ofta bra för att följa arbetets gång, tydliggöra tankar och garantera ett bedömningsunderlag även om slutprodukten saknas. En arbetslogg brukar också dämpa eventuellt missnöje med en haltande grupprocess, eftersom elever kan skriva av sig och lyfta sina egna tankar och sin egen insats.

Skriftliga instruktioner om uppgiftens syfte är en självklarhet, men konkretisera – och minska gärna ned – vad som faktiskt ska visas upp denna gång. Det underlättar såväl elevernas arbete som din egen bedömning. Eleverna behöver inte alltid visa allting! Att skriftligt konkretisera vad som är underlag för bedömning denna gång brukar också hjälpa mig att bedöma slutresultatet på ett rättvist sätt – och med att hålla mig till kunskapskraven vid bedömning.