Berätta med rörlig bild
När du använder kameran som redskap för att berätta med rörlig bild är det bra att känna till vilka konventioner som har byggts upp kring bildspråket. På så sätt utnyttjar du uttrycksformens potential och får lättare att förmedla din berättelse till den som tittar på din film.
Mediotekets film- och mediepedagog Elisabet Jonsved tipsar om hur du kan jobba med filmiskt berättande.
Bildutsnitt och kameraperspektiv...
...är två olika aspekter kring bildberättande. Genom att variera bildutsnitt och kameraperspektiv kan du styra betraktarens uppmärksamhet, framhäva olika saker och ge berättandet mer liv.
Översiktsbild
Översiktsbild är vanligt att använda i början av en film för att etablera platsen. Genom att hålla upp kameran på långt håll får du med mycket information i bild. Detta gör dock att en betraktare kan ha svårt att veta vad som är intressant för filmens handling; är personen som står på stationen enbart en statist eller har hen en större roll i berättelsen?
Helbild
I en helbild har du klivit närmare med kameran. Här ser du personen från topp till tå och det lämnas inget luftutrymme ovanför huvudet. Genom att följa upp en översiktsbild med en helbild kan du etablera en person i berättelsen. Mottagaren förstår att denna person är av betydelse för berättelsens handling.
Halvbild
På det här fotografiet avbildas två personer från midjan och uppåt. Halvbilder används ofta vid konversationer. När du kommer närmare personerna går det att utläsa ansiktsuttryck. Samtidigt syns en del av kroppen fortfarande så att det även går att tolka kroppsspråket.
Närbild
En närbild betyder att du har gått mycket nära motivet i fråga. Närbilder används ofta för att visa någons ansiktsuttryck. Genom ansiktsuttryck kan du lätt förmedla en känsla till betraktaren.
Extrem närbild
När du håller kameran riktigt nära motivet styr du betraktarens blick och utesluter samtidigt mycket ur bilden. Extrema närbilder kan ha en dramatisk effekt i bildberättandet; stämningen trissas upp.
Grodperspektiv
Genom att placera kameran nära marken och rikta den uppåt kan du skapa illusionen av att en person ser större ut än den egentligen är.
Fågelperspektiv
Genom att placera kameran högt upp och rikta den nedåt kan du skapa illusionen av att en person ser mindre ut än den egentligen är.
Subjektiv kamera
Genom att placera kameran över någons axel blir det som att du tittar genom dennes ögon. Perspektivet gör att du uppfattar fotografiets synvinkel som mer subjektiv.
Objektiv kamera
Det här är det vanliga sättet att rikta kameran - utan någon tydlig relation till en specifik persons blick (jämför subjektiv kamera). När du ser en person genom kamerans lins på detta sätt uppfattar du det ofta som ett neutralt perspektiv. Det kan dock vara intressant att fundera över om det egentligen finns något perspektiv som kan kallas "objektivt".
Arbeta praktiskt med kameran – fotografera
Låt dina elever prova fotografera de olika bildutsnitten och perspektiven själva. Här passar det bra att fotografera stillbilder, ni behöver alltså inte använda inspelningsfunktionen på kameran. Var noga med att eleverna verkligen går nära med kameran inför de bildutsnitt som kräver det. I denna skapande aktivitet finns det ett rätt och ett fel och det går bra att be eleverna ta om de bildutsnitt där det inte lyckats komma tillräckligt nära med kameran. I arbetsbladen kan eleverna, bredvid bildexempel, sätta ett kryss och få en översikt kring vilka bilder de har fotograferat.
Uppdaterad