en uppslagen bok med william shakespear på bilden.
Wikimedia First Folio - Folger Shakespeare Library

Att jobba med Shakespeare i svenskundervisningen

Undervisning i litteraturhistoria. Ett konkret och inspirerande upplägg på fyra lektioner med Shakespeare som utgångspunkt.

Texten är skriven av Filippa Mannerheim, lärare i Stockholms stad och författare till boken ”Konsten att undervisa”.

Undervisningsmetod

Jag jobbar traditionellt i mina ämnen. Det betyder att jag som lärare ägnar stora delar av undervisningstiden åt att berätta, visa och förklara i helklass. Därefter sammanfattar jag på tavlan medan eleverna skriver för hand i sina anteckningsböcker. Givetvis ställer jag även frågor till eleverna och uppmuntrar dem att bidra med egna tankar och synpunkter under föreläsningen.

Litteraturhistoria löper som en röd tråd genom min svenskundervisning och jag undervisar kronologiskt för att skapa struktur och en tidsmässig förståelse för epokerna, tidsströmningarna, författarskapen och verken.

Ett viktigt delmoment inom ”Medeltiden och renässansen” är Shakespeare. Här om dagen hittade jag en liten bok om Shakespeare: Shakespeare och hans samtid. Det är en ljuvlig, liten litterär pärla om Shakespeares liv, verk och samtid med färgstarka, tidstypiska illustrationer som jag kan fotografera och lägga in i mina powerpoint-presentationer för att levandegöra mina föreläsningar om en av västvärldens mest hyllade dramatiker – Shakespeare. 

Första lektionen, Shakespeares liv och verk

en vit rund teaterbyggnad.
Shakespeares teater The Globe. Foto: Pixabay

Jag inleder hela delmomentet med att hålla en så intressant föreläsning jag kan om Shakespeare och det vi vet (eller tror oss veta) om honom som person, författare och dramatiker. Eftersom många ungdomar känner till Shakespeare brukar föreläsningen leda till en hel del inpass och tankar från eleverna själva. Jag talar om de turnerande teatersällskapen, skådespelarna, kvinnorollerna som spelades av unga pojkar, den elisabetanska teatern och The Globe – Shakespeares egen teater. Berättar att teater var ett folkligt nöje för alla samhällsklasser och hur detta märks i pjäserna då de växlar mellan vulgära sexskämt (riktade till den berusade, skränande ståplatspubliken) och poetisk kärlekslyrik (till de välbärgade på de finare sittplatserna högre upp).

Läroboken är en viktig utgångspunkt

Föreläsningen tar avstamp läroboken, eftersom det är den som eleverna ska läsa på till provet. Jag fyller även på med intressant material från facklitteratur, äldre läromedel, lärarhandledningar, radioprogram, tidningsartiklar, litteraturpoddar och så vidare. Letar ständigt efter nytt, spännande material som kan berika. Ju mer jag själv lär mig och kan om Shakespeare, desto bättre blir min undervisning och mina ämnesberättelser. I år hittade jag till exempel en intervju med Roland Heiel, ordförande för Shakespearesällskapet och här finns mycket spännande information att hämta upp och komplettera med till nästa års föreläsning.

Svenskpodden med Carl-Johan Markstedt, Klassiker – William Shakespeare, poddtoppen

Ord och begrepp

Det finns ord, uttryck och begrepp i lärobokstexten som jag vet att många elever tycker är svåra att förstå. Därför tar jag med dem i föreläsningen och skriver upp definitionerna medan jag sammanfattar på tavlan. Vissa saker behöver förklaras mer ingående, som exempelvis ”ett skålpund”.

Så här kan det se ut på tavlan och i elevernas anteckningsböcker efter en lektion om Shakespeare, men då får man tänka på att själva föreläsningen är mycket fylligare och mer livfull än de få rader som jag skriver ned på tavlan:

William Shakespeare (1564–1616)

Shakespeare är en av Englands och världslitteraturens främste dramatiker genom tiderna. Han skrev många kända dramer (= skådespel, teaterstycken) så som Hamlet, Romeo och Julia, En midsommarnattsdröm och Köpmannen i Venedig.

Storheten hos Shakespeare ligger i hans rika språk, hans flerdimensionella (= komplexa, med många sidor) karaktärer och att hans teman är allmänmänskliga (= gäller alla människor) och tidlösa (= eviga, gäller för alla tider) snarare än tidstypiska (= typiskt för en viss tid).

Kända Shakespeare-citat vi ska lära oss:

  • ”Att vara eller inte vara, det är frågan.” (ur Hamlet)
  • ”Något är ruttet i konungariket Danmark.” (ur Hamlet)
  • ”Ur led är tiden: ve! att jag är den som föddes att den vrida rätt igen.” (ur Hamlet)
  • ”En häst! En häst! Mitt kungarike för en häst.” (ur Richard III)
  • ”O Romeo, Romeo, varför är du Romeo? Förneka din familj, välj bort ditt namn.” (ur Romeo och Julia)

Ord och begrepp:

  • välbärgad = förmögen, rik
  • etablerad = erkänd, med trygg anställning
  • anseende = rykte
  • tragedi = sorgespel
  • komedi = lustspel
  • krönikespel = historiska skådespel
  • En ”amma” = en kvinna som ammar ett spädbarn utan att vara barnets biologiska mor. (Förr i tiden lät de högre klasserna anställa ammor till sina barn.)
  • ”ta skeden i vacker hand” = ta det som det är, acceptera

Efter föreläsningen, som är cirka 40–50 minuter lång, får eleverna instuderingsfrågor på lärobokstexten och de får arbeta enskilt med dessa.

Under lektion 2–4 är det dags att introducera några av Shakespeares verk. Vanligtvis brukar jag gå igenom två tragedier och en komedi: Romeo och Julia, Hamlet och Köpmannen i Venedig.

Andra lektionen, Romeo och Julia

oljemålning av en ung kvinna och man som kysser varandra.
Frank Bernard Dicksee, Public domain, via Wikimedia Commons

Vi börjar med Romeo och Julia – alla tiders kärlekshistoria. Ung, himlastormande men omöjlig kärlek är ett tema vi känner igen från berättelser som Tristan och Isolde, mastodontfilmen Titanic, ungdomsfilmen Vinterviken och barnboken Ronja Rövardotter.

Först återberättar jag handlingen utifrån skildringen i lärobokstexten. Jag visar samtidigt konstbilder och bilder ur filmatiseringar som illustrerar berättelsen samt sammanfattar och definierar ord och begrepp på tavlan.

Scenen då Julias far riktar sin vrede mot sin 14-åriga dotter, för att hon vägrar gifta sig med greve Paris, finns i en laddad scen i filmen Romeo and Juliet från 1996 (med Claire Danes som Julia och Leonardo di Caprio som Romeo). Jag brukar först läsa upp faderns ord på svenska och sedan visa upp filmscenen för klassen.

Din lilla dvärg,
Stolta dig lagom. Nu är du så god
Och pallrar dig iväg på torsdag morgon
Till kyrkan med din Paris. Annars jävlar
Släpar jag dig dit på en bödelskärra.
Ut härifrån, ditt gröna as! Din slinka!
Din bleka fan!

Forced Marriage (Romeo + Juliet), YouTube

Det finns mycket att tala om efter att ha sett scenen: Föräldrarnas maktmissbruk, synen på kvinnor, synen på äktenskap, släkten kontra individen, Julias utsatthet men även hennes envishet, mod och starka övertygelse att få vara med den hon älskar. Att hon är en människa, inte en handelsvara. Eleverna brukar bli engagerade och ha många åsikter och tankar. De gör jämförelser med nutida kärlek och äktenskap.

Eleverna brukar få se kortfilmspärlorna ”Shakespeare close-ups” under föreläsningen. I den första delen berättar en ung, brittisk skådespelare vid namn Naomi Ackie om hur hon själv ser på Julia samt gestaltar henne i den kända balkongscenen: ”What’s in a name? That which we call a rose, by any other name would smell as sweet.” Stockholms kommunala grund- och gymnasieskolor har tillgång till Shakespeare close-ups via Medioteket play. Övriga kan hitta serien på UR Access.

Shakespeare close-ups, Medioteket play

Tredje lektionen, Hamlet

en kvinna håller upp en döskalle som hon tittar på.
Stadsteatern i Skärholmen 2014. Foto Petra Hellberg
Störst av alla dramatiker är Shakespeare och främst bland alla dramer är Hamlet.

Jag berättar först om dramats handling, enligt föreläsningsmodellen jag jobbar efter:

”Danmarks kung är död. Hans son, prins Hamlet, kallas hem från sina studier i utlandet för att närvara på faderns begravning. Hans mor har gift om sig med Hamlets farbror kort efter faderns död. Hamlet möter en natt, faderns vålnad. Vålnaden berättar att han egentligen blev mördad av sin bror, Hamlets farbror – den man som precis gift sig med hans mor. Vålnaden kräver nu att Hamlet ska hämnas mordet. Men kan Hamlet lita på vålnaden? Tänk om den bara lurar honom för att han ska mörda farbrodern som nu blivit kung. Kungamord är ju det värsta av alla brott! Hamlet tvivlar och tvekar, han kan inte bestämma sig. Han drabbas av en fruktansvärd ångest och bestämmer sig för att spela galen för att förvirra sina fiender och lura dem medan han smider sina planer. Eller… har han kanske blivit galen…?”

Här och var i min berättelse lägger jag in enkla tolkningar och mer analytiska frågor till eleverna, för att hjälpa dem med förförståelsen och få dem engagerade i berättelsen:

”Hamlet är ung, förtvivlad och ensam. Hans far har precis dött och han känner äckel över moderns snabba omgifte med farbrodern, som dessutom tagit hans döda fars plats på tronen. Det är första gången Hamlet möter världens falskhet och han ser nu fiender överallt. Vem kan han lita på? Han plågas av ångest och han vet inte om han ska hämnas eller ta sitt eget liv. Samtidigt är han förälskad i den unga Ofelia. På det viset blir Hamlet även en symbol för en ung persons inträde i vuxenlivet, in i en brutal verklighet där ansvaret för att ställa allt till rätta, vilar på honom själv – ingen annan.

Vilka krav kan man ställa på sig själv som ung när man befinner sig i en livskris och hela ens värld har rasat? När man ser igenom vuxnas svek och brister? Vad är rätt sak att göra? Hamlet söker efter sanningen och som ung och vilsen slits han mellan krav, plikter och förvirrade känslor.”

Tillsammans läser vi Hamlets kända monolog. Den är svår för många ungdomar. Ibland hoppar jag över läsningen helt och berättar bara om den. I vissa klasser låter jag en teaterintresserad elev gå fram och hålla monologen inför klassen efter att vi högläst den tillsammans. Vad som fungerar bäst får man försöka känna av som lärare.

I de klasser där jag tror att elever klarar av läsningen brukar jag börja med att högläsa de första raderna och sedan får eleverna ta över, en efter en. Vill någon elev inte läsa, får denne säga ”pass”. Under högläsningen stannar jag upp och förklarar ord och uttryck samt beskriver vad Hamlet pratar om i sin monolog. Språket kan vara rätt svårt för ovana läsare. Vad menar Hamlet med ”Att vara eller inte vara”? Vad är det egentligen som hindrar honom från att ta sitt eget liv? Vad betyder ”så går beslutsamhetens friska hy i eftertankens kranka blekhet över”?

Hamlet är besatt av att försöka förstå döden. Beror detta på den stora sorg han känner efter faderns död? Vad tror eleverna? Och är det så, som Hamlet menar, att vi människor uthärdar livet endast på grund av vår rädsla för döden?

Vi avslutar lektionen med att titta på ”Shakespeare close-ups: To be or not to be” där en ung brittisk skådespelare reflekterar över Hamlet-rollen och spelar upp en av världslitteraturens mest kända scener: Hamlets monolog.

Shakespeare close-ups, Medioteket play

Temat om livet och döden och ungdomens inträde i vuxenvärlden berör oss alla. Och vänta… känner vi inte igen handlingen i Hamlet från Disneys Lejonkungen?

Fjärde lektionen, Köpmannen i Venedig

en person i svart hatt och rock i profil.
Köpmannen i Venedig på Dramaten 2014. Foto: Elin Runge

Den sista lektionen jobbar vi med komedin Köpmannen i Venedig, en komedi med intressanta och viktiga perspektiv.

Som vanligt inleder jag med att återge handlingen till bilderna jag har lagt in i min Powerpoint:

”För att kunna fria till den vackra och rika Portia måste Bassanio låna pengar av sin vän köpmannen Antonio. Antionia lånar i sin tur pengar av juden Shylock som är ockrare, penningutlånare. Shylock avskyr Antonio men går med på att låna ut pengarna till Antonio på ett villkor – om han inte kan betala tillbaka pengarna på förfallodagen ska Shylock ha rätt att skära ut ett skålpund kött ur Antonios kropp.

Givetvis faller det sig så att Antonio inte kan betala tillbaka sin skuld. Bassanios älskade Portia klär då ut sig ung, manlig advokat och agerar som hans försvarare i domstolsförhandlingarna som följer. Hon låtsas stå på Shylocks sida. Men när Shylock kräver sin fruktansvärda rätt kontrar hon med att han visst får skära ut sitt skålpund kött ur Antonios kropp – så länge han inte spiller en enda droppe blod! Det kan Shylock givetvis inte göra. Han är lurad och slagen. Som straff, för att ha varit ute efter en annan människas liv, tvingas han ge bort stora delar av sin förmögenhet till Antonio och dessutom konvertera till kristendomen. En skam! Slutet gott, allting gott. Eller…?”

Shakespeare är barn av sin tid och det är så man måste läsa hans verk, ja alla författares verk! Det är viktigt att betona för eleverna när man pratar om dåtidens antisemitism. Shylock är jude och dramats skurk. Han är en lömsk, girig, hämndlysten person – en illvillig nidbild av en jude, så som de ofta framställts i litteraturen genom historien. Och visst upplever vi honom som en patetisk figur, i konstrast till den charmiga och vackra Portia. Men Shakespeares känsla för nyanser gör att han faktiskt även bryter mot sin egen tids antisemitism. Shylocks hämndlystnad är en konsekvens av det förtryck den tidens europeiska judar fick utstå från kristna. Judar hindrades från att äga jord och utöva hantverk, vilket gjorde att penningutlåning, alltså ocker som ansågs ”smutsigt”, var en av de få verksamheter de kunde ägna sig åt. Och det lockar fram det värsta i människan, verkar Shakespeare mena och låter här Shylocks mänskliga sida framträda. Shylock blir en gripande gestalt, en sorts symbol för alla de orättvisor det judiska folket lidit av genom historien.

Shakespeare ger Shylock en mänsklig röst i den kända monolog där han beskriver den fruktansvärda behandling det kristna majoritetssamhället utsatt homom för, genom köpmannen Antonio. Jag brukar läsa upp den starka monologen i helklass:

”Han har skämt ut mig, hindrat affärer för en halv miljon, skrattat åt mina förluster, hånat min vinst, föraktat mitt folk, kylt av mina vänner, hettat upp mina fiender. Och vad har han för skäl? Jag är jude.

Har en jude inte ögon? Har en jude inte händer, lemmar, kropp, sinnen, känslor, lidelser? Äter han inte samma mat? Såras han inte av samma vapen? Får han inte samma sjukdomar som botas med samma botemedel? Blir han inte varm och kall av samma vinter och sommar som en kristen? Om ni sticker oss, blöder vi inte? Om ni kittlar oss, skrattar vi inte? Om ni förgiftar oss, dör vi inte? Om ni kränker oss, ska vi inte hämnas då? Liknar vi er i det andra ska vi väl likna er i det också.”

Vi tar även del av den fenomenala rolltolkningen gjord av Al Pacino i storfilmen ”The Merchant Of Venice” från 2004.

The Merchant Of Venice, Shylock speech, YouTube

Vi rundar av hela momentet genom att tillsammans titta på UR-dokumentären ”Shakespeare – en man av alla tider” som en sorts sammanfattning av det vi arbetat med. Den är från 1998, men håller än idag.

Levande Litteratur: Shakespeare - en man för alla tider, Medioteket play

Hela momentet om ”medeltiden och renässansen” avslutas med ett stort skriftligt inläsningsprov på lärobokstexten.

Uppdaterad