Arbeta med nationella minoritetsspråk
Ett ämnesövergripande projekt om nationella minoriteter mellan lärare i svenska, samhällskunskap och historia.
Anna Bergqvist, förstelärare på Blackebergs gymnasium berättar hur hon arbetade med minoritetsspråk i ämnet svenska.
I svenska 2 ingår ju språksituationen och minoritetsspråkslagstiftningen. Kanske är det för många lärare som för mig: det blir lätt ett kunskapsområde som hastas förbi eller som får utgöra perifert underlag i frågeställning för en utredande text eller för ett grupparbete eller muntlig framställning. Så brukar det, av tidsskäl – svenska 2 är en stofftät kurs – alltför ofta bli i min undervisning.
Pedagogiska förutsättningar
I år valde jag att i min årskurs 2 samarbeta med samhällskunskaps- och historieläraren och göra ett större projekt av momentet. En win-win: klassen lärde sig mer, vi fokuserade på det demokratiska uppdraget och vi lärare avlastade varandra. Dessutom kunde jag låta projektet ta tid och låta olika kunskapskrav samarbeta med varandra. Jag gör inga anspråk på att mitt upplägg skulle vara unikt på något sätt, men tänker att upplägget kanske ändå kan inspirera.
Den klass jag undervisar är en trevlig, intresserad och relativt högpresterande samhällstvåa. Jag upplever dock att klassen har lidit en del av distansundervisningen i årskurs ett, såväl kunskapsmässigt som när det gäller det sociala. Jag ville därför med dem skapa en undervisningssituation som både var fakta- och stofftät och som innehöll inslag av kultur, samarbete, gemensamma upplevelser och annorlunda examinationsformer.
Klassen hade läst rasismens historia i sin historiekurs. Klassen hade också i samhällskunskap tittat på lagstiftning av minoritetsgrupper. I samband med det hade de också tittat på filmen Sameblod och kort arbetat med den. Hade de inte gjort detta så hade jag visat denna utmärkta film i min egen undervisning. Nu valde jag i stället att på svensklektionerna utveckla diskussionen. Jag gav klassen ett batteri av frågeställningar kring just språkliga aspekter, vilket vidgade den kunskap de redan hade fått i historieundervisningen.
Minoritetsspråklagstiftningen
Jag inledde min egen undervisning med en klassisk föreläsning om minoritetsspråkslagstiftningen och anledningen till att den kom till. Vi talade om språkets roll som kulturbärare och – omvänt – om kulturens roll som bärare av språk. Det var en diskussion som tog mer fart än vad jag hade förväntat mig att den skulle göra, så jag lät den ta sin tid. Vi hamnade ju på köpet i andra viktiga diskussioner: vad är kultur? Hur säkerställer vi allas rätt att behålla sin kultur och sin kulturella identitet? Varför är språk en så viktig kulturbärare? Är att byta språk också att byta identitet?
Talängslan och muntlig framställning
Vi känner alla av kunskapstappet som är en följd av distansundervisningen. På min skola kan jag särskilt se att talångesten hos elever har ökat, mycket på grund av att den naturliga talövningen uteblivit.
Jag försöker därför att på alla sätt jag kan smyga in talövningar och övningar i muntlig framställning. Jag valde därför här att låta eleverna få ansvar för ett minoritetsspråk och att – med bara en lektion i ryggen – presentera språket för de andra. De skulle göra en kort faktapresentation, men varje grupp skulle också gå in på "sitt" språks flik på SVT play och titta vilka filmer och program som visas där. Utifrån utbudet skulle de dra en slutsats om vilka frågor som är av vikt för just den nationella minoriteten. Ett av programmen i SVT:s utbud skulle de också se i sin helhet och kortfattat presentera för klasskamraterna. På så vis vidgades elevernas kunskap om språken samtidigt som de fick öva på muntlig framställning på ett naturligt vis. Övriga klassen uppmanades ta anteckningar och vi hade sedan ett mycket enkelt läxförhör på vad som framkommit under presentationerna.
På så vis fick klassen också träna på att aktivt lyssna – och elever med talångest fick känna att de hade en uppmärksam lyssnarskara.
Samisk kultur Analys och övningar
Litterär fördjupning i samernas situation
I det vidare arbetet valde jag att involvera kulturen. Halva klassen läste Linnea Axelssons bok "Aednan" och arbetade på olika sätt med dess innehåll. Den lämpar sig till exempel utomordentligt väl för blackout poetry och andra övningar! Den andra halvan av klassen läste i stället Ann-Helen Laestadius "Stöld" och gjorde motsvarande övningar på den romanen. Analysmässigt fokuserade vi i båda romanerna på språket som tema. På vilka sätt behandlar romanerna den språkliga aspekten av att vara same? Kunde klassen dra några paralleller till filmen "Sameblod"?
Vi lyssnade också på Maxida Märaks sommarprat i P1 och klassen fick också läsa några av Maxida Märaks låttexter som poesi. Mycket uppskattat! Att tematiskt fördjupa oss i samisk kultur och samiskan som kulturbärare genom att gemensamt läsa och diskutera samtida romaner och låttexter gav mycket.
Maxida Märaks sommarprat i P1, Sveriges radios webbplats
Nationella minoriteter, Vems är du?
Min klass fick besöka Stockholms Stadsmuseums utställning om Stockholms minoriteter, "Vems är du?". Jag fick tänka om på grund av restriktioner och i stället för guidad visning låta eleverna besöka utställningen på egen hand, med en tydlig uppgift. Utställningen bestod av foton, konst och berättelser som visade olika aspekter av att identifiera sig som någon av de nationella minoriteterna och att leva i Stockholm.
Arbetsuppgifter till Vems är du
Jag lät klassen besöka utställningen i mindre grupper, men med ett gemensamt batteri av frågor och uppgifter. Hur ser de nationella minoriteternas historia i Stockholm ut? Vilka berättelser och bilder fastnade gruppen lite extra för?
Avslutande uppgift för språkprojektet
Alltihop avslutades med en essä där eleverna fick skriva utredande om språket som kulturbärare för de nationella minoriteterna. Utgångspunkten för essän var det samlade material vi arbetat med: gruppresentationerna, museibesöket, låttexterna, TV-programmen, sommarpratet och romanerna.
Uppdaterad