Arbeta med dramatik

Författaren och dramatikern Mats Wahl ger förslag på lektionsupplägg och övningar. De baseras på hans erfarenhet av att skriva, regissera och arbeta med elever men framförallt av ett brinnande intresse av att se teater.

Lektion i dramatik

Syftet med Mats Wahl upplägg är att väcka intresset för teater hos elever. Att eleverna ska förstå att det går att se på en text på många olika sätt och ur många olika perspektiv.

För elever på gymnasiet eller årskurs 9 rekommenderar Mats att vi börjar med att läsa Fröken Julie. En pjäs som August Strindberg skrev 1888 och som fortfarande hör till en av de mest spelade pjäserna i världen.

Pjäsen går lätt att anpassa till skolans verklighet eftersom kammarspelet bara är på några sidor. Eleverna hinner läsa och börja samtala om pjäsen på en och samma lektion. Pjäsen är också ett bra exempel för att illustrera tidens, handlingens och rummets enhet.

Teaterhistorikern Gunnar Ollén sammanfattar handlingen i Fröken Julie så här "En adelsfröken låter sig förföras en midsommarnatt av sin betjänt och i ruelsen morgonen efter tar hon livet av sig." Ollén - Strindbergs Dramatik, 1982. Scenbilden är från en uppsättning av August Strindbergs Fröken Julie. Fotograf Sven Wulf. Från Nordiska museets samling.

Analys av Fröken Julie

  • Vem eller vilka förändras medan dramat spelas upp?
  • Vilka konflikter finns det? Är konflikterna någorlunda tydliga?
  • Hur blir du informerad om pjäsens förutsättningar? Sägs allt genast?
  • Vilka vändpunkter finns i pjäsen? Var tar pjäsen en ny riktning?
  • Finns det vansinne i karaktärerna och logik i dramats konstruktion?
  • Vilka karaktärer talar sanning och vilka ljuger?
  • Hur börjar dramat och hur slutar det? Hur ser vägen från start till mål ut?
  • Har alla förekommande karaktärer en funktion?
  • Hur är dialogen skriven? Talar alla på samma sätt? Är dialogen snabb eller trög?

En man och en kvinna sitter vid köksbordet. Mannen hytter med näven mot kvinnan

Läsa eller titta på Fröken Julie

Bilden är från Ingmar Bergmans uppsättning av Fröken Julie från1985 med Peter Stormare och Marie Göranzon. Pjäsen kan du hämta från Dramawebben. Du får även med författarens förord och miljöbeskrivningar. Pjäsen finns filmad i många versioner och tillgänglig via SLI Medioteket. Helena Bergström har gjort en variant på Fröken Julie, Julie som du kan låna/streama från SLI Medioteket. Till den har Filminstutet gjort en filmhandledning. På YouTube finns det otaliga filmer på Fröken Julie, skoluppsättningar, trailers och klipp med de viktigaste scenerna i föreställningen, bland annat från Stefan Larssons starka uppsättning på Dramaten med Mikael Persbrandt och Maria Bonnevie. I filmen berättar också skådespelarna om nyckelscenerna och hur de tänker om sin roll och några scener.

Spela en scen från Fröken Julie

Vill klassen spela upp pjäsen är det enkelt eftersom dramat inte kräver många personer på scenen. Eleverna kan välja ut en scen och spela upp den. Därefter kan de spela upp samma scen två gånger till, först med 100 % attraktion och sedan med 100 % förakt för varandra. Med detta blir det tydligt för eleverna hur man med kroppsspråk och röstläge kan variera en scen i det oändliga.

Skriva manus

Låt eleverna börja med att spåna fritt och skriva utan censur. De ska tänka på en tratt som smalnar av vartefter de börjar välja bort.

Skriv synopsis, en kort beskrivning av berättelsens början, mitt och slut. Har ni tid kan eleverna växla mellan att tänka på struktur och spåna fritt. Eleverna kommer ofta snabbt på en spännande eller överraskande vändpunkt men lägger ingen tid på inledningen vilket innebär att spänningen går förlorad.

Väljer eleverna att ha en huvudperson som inte vet vad den vill så gör de det svårt för sig. Det är i glappet mellan det huvudkaraktären vill och inte får som är intressant i dramat. Hur agerar huvudkaraktären i glappet, när den stöter på motstånd? Det berättar något om hur personen är. När brister det för oss, när kan vi tänkas ta till våld, agera mot våra ideal? Karaktären har en inre och yttre resa i berättelsen, jag vill något men måste lära mig något annat.

Efter att eleverna tänkt ut vilka karaktärer som finns i dramat kan de bygga historien baklänges, skriva sista meningen i dramat först av allt. Att börja med slutet gör det enklare att hålla tråden och inte spåra ut. Viktigt att eleven har koll på huvudkonflikten. När de byter scen, byt miljö så blir det tydligt för läsaren eller publiken. Om eleverna skriver ett manus med våld och aggressivitet ska du undvika att censurera men berätta att det blir mer intressant om de bygger upp en spänning runt själva händelsen och det kan bli möjligt genom att ge karaktärerna en tydlig riktning.

Läxa eller övning

Skriv en till fyra A4 sidor om en händelse hämtad från dina egna erfarenheter. Det ska finnas en drivande och en förändrande roll och händelsen eller situationen ska kunna presenteras muntligt på 60 sekunder. Gör det enkelt, ha med en vändpunkt som går att gestalta på scenen, en slutknorr som driver dramat framåt. En bra situation gör det lättare att skriva, såsom liv, död, kärlek, hat, tvång och svartsjuka.

Så fungerar dramatik

I samarbete med Mats Wahl, skådespelarna Gerhard Hoberstorfer, Linda Källgren samt Strindbergs Intima teater ordnade Medioteket en kurs i dramatik för lärare. Upplägg och innehåll ansvarade framförallt Mats Wahl för. Stort tack till alla involverade för en fantastisk kurs!

Mats Wahls kurshäfte "Så fungerar dramatik" (pdf, 148 kB, nytt fönster)

Kurs i att skriva dramatik för lärare. På golvet sitter Mats Wahl, Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren

Uppdaterad