När du ska visa en film

Är fakta i fokus? Handlar det om språkutveckling? Eller är filmens formspråk det viktigaste? Det finns mängder av skäl att visa film i en skolkontext. Genom att introducera, motivera och instruera eleverna inför en filmvisning skapas goda förutsättningar för att komma åt den specifika analys- och tolkningsram som behövs vid just detta undervisningstillfälle.

Mediotekets film- och mediepedagog Elisabet Jonsved presenterar här en förkortad version av texten "Undervisningsstrategier för film och andra rörliga bildvärldar" av Annika Wik (fil. dr. i filmvetenskap). Texten återfinns i sin helhet i Skolverkets modul "Lässtrategier för skönlitteratur".

Filmvisning i en undervisningssituation

Det finns lika många anledningar att se film i skolan som det finns anledningar att läsa olika sorters texter. Ett skäl kan vara att förmedla kunskap eller fakta genom en informationsfilm. Ett annat skäl är att visa spelfilm som dramatiserar en viss tematik som till exempel kan ge djupare förståelse för en historisk person eller ett historiskt skede. Att titta på film i en undervisningssituation går bortom underhållning, som kanske är det sätt de flesta eleverna brukar se film på sin fritid. Som lärare kan du rama in filmvisningen för att tydliggöra syftet med filmen för eleverna i den specifika situationen. På så sätt kan ni nå ett fördjupat filmsamtal efteråt.

Förbered eleverna

Genom att rama in filmvisningen med introduktion, motivation och instruktion kan du ge eleverna nycklar till hur de ska förhålla sig till sitt eget tittande.

En schematisk översikt av det som står i texten i sin helhet.

Introduktion

Introducera det som ska visas och placera in filmen i ett sammanhang. Finns det något eleverna bör känna till som har med avsändare eller innehållet att göra? Behöver kontext och filmhistorisk förankring tydliggöras? Behöver stilistik, berättarsätt och genre förklaras och diskuteras? Finns det scener som kräver emotionell beredskap?

Motivation

Motivera varför eleverna ska se just denna film genom att berätta om syftet. På vilket sätt ingår filmvisningen i det aktuella kunskapsområdet?

Instruktion

Instruktioner om vad eleverna ska fokusera på behöver ges innan filmvisningen. Vilken typ av uppgifter och övningar följer på tittandet? Handlar det om att förstå vad som representeras, hur verkligheten skildras? Ska eleverna träna något särskilt perspektiv? Ska de se något för att sedan arbeta vidare praktiskt? Ska tittandet kombineras med andra kunskapskällor? Handlar seendet om att förstå hur en film berättas? Är det språket i filmen som ska fungera utmanande eller är det samtalet om filmen som utgör den språkliga övningen?

Hur är det berättat?

Medierade händelser är inte likställda med verkliga händelser. Hur en händelse är representerad är summan av en rad beslut som tagits under tillblivelseprocessen av filmen. För att kunna förstå hur dessa val och beslut ägt rum behöver du ha ord och begrepp som beskriver filmens bildspråkliga uppbyggnad och tillblivelse.

Oavsett syfte med filmvisningen är det värdefullt att innan filmen sätts igång förtydliga vad som ryms inom begreppen mise-en-scène, kamera, klippning, ljud och berättande. Genom att diskutera utifrån dessa kategorier vidgar eleverna succesivt sin kunskap om filmiska begrepp och får ett gemensamt språk för att prata om hur film berättas. På så sätt kan ni i efterföljande samtal diskutera filmen på en djupare nivå än den som rör sig om personlig tycke och smak.

Mise-en-scène

Mise-en-scène är franska och betyder iscensättning. Genom att placera på scenen - det vill säga det som ska fungera som spelplan byggs filmens rum upp. Begreppet samlar ihop fyra huvudkategorier: scenografi, kostym/mask, ljussättning och skådespeleri. Genom att till exempel studera ljusets betydelse för berättandet kan eleverna lära sig att förstå hur filmskapare arbetar för att åstadkomma en viss stämning, stil eller uttryck. Det krävs övning för att urskilja allt som iscensatts och förslagsvis kan en kategori undersökas i taget i undervisningen.

Kamera

När en scen förberetts är det dags för kameran att spela in iscensättningen. Kring kameraarbetet finns också en mängd urval och beslut att ta kring hur något ska gestaltas. Hur visas scenen? Vilka vinklar används? Vad lämnas utanför bildrummet? Vilka effekter för upplevelsen får till exempel en närbild i en viss scen?

Berätta med rörlig bild - hur du med kameran som verktyg skapar ett bildspråkligt berättande

Klippning

Genom att sätta samman det filmade materialet i en viss ordning mejslas en film fram. Hur nyttjas klippningen i filmen? Är den smidig och nästan osynlig? Eller används den som ett mer formalistiskt framträdande stilgrepp? Genom att studera klipp i film får eleverna syn på hur valet av sammanfogade bilder påverkar helhetsintrycket. Räkna klipp under en viss tid i filmen för att medvetandegöra klippens roll i en scen.

Ljud

Genom att se en scen utan ljud kan vi upptäcka ljudens mångfasetterade påverkan. Dialog, musik, ljudeffekter och berättarröst är olika sorters ljud som har en stor roll i det filmiska berättandet. Diegetiskt ljud syftar på det ljud som finns i filmvärlden och som skådespelarna hör. Icke-diegetiska ljud är de ljud som läggs ovanpå filmen och som det är tänkt att bara vi som tittare hör. En berättarröst kan ha en icke-diegetisk funktion, ibland kallas en sådan röst the voice of God.

Berättande

I filmisk narration talar man om den dramatiska kurvan med sitt anslag, fördjupning, den första vändpunkten, point of no return, den andra vändpunkten, klimax och avtoning. Den klassiska berättarstrukturen med sin grund i Aristoteles grundelement sprungna ur tragedin är av största betydelse såväl för litterär som filmiskt berättande.

Undervisningsstrategier för film och andra rörliga bildvärldar, av Annika Wik (pdf, 660.53 kb)

Uppdaterad