Litteratur i undervisningen

En konkret modell för djupläsning och textsamtal av skönlitteratur som genom valet av litteratur även söker svar på riktigt eviga och svåra frågor om den tid vi lever i.

Läsningens olika faser

Läraren Katarina Lycken Rüter berättar om ett litteraturprojekt med Sofokles drama "Antigone" och Kamila Shamsies roman "Vår älskade".

Roman med många bottnar

"Vår älskade" är en roman som kombinerar det tidlösa med det djupt aktuella på ett fascinerande sätt. Författaren Kamila Shamsie har använt Sofokles drama "Antigone" som utgångspunkt och skapat en samtidsberättelse där de eviga frågorna om identitet, lojalitet, familj och stat synliggörs i en aktuell och känslig fråga: Hur ska vi som individer och gemenskap hantera terrorgruppen IS?

Jag har arbetat med romanen i svenska 1, 2 och 3 i klasser på samhälls-, natur- och ekonomiprogrammen. I vissa klasser har läsningen i svenskämnet också kunnat kombineras med arbete i religion 1. Oavsett årskurs har tre reaktioner varit genomgående:

  1. Många elever har tyckt att romanen är spännande trots att de egentligen vet hur det går och därmed ganska lätt att läsa.
  2. Många elever har givit uttryck för att det finns väldigt viktiga frågor att diskutera utifrån romanen.
  3. Några elever har varit djupt upprörda över att författaren inte synligt tar ställning i de viktiga frågor som synliggörs. Inte minst den sistnämnda reaktionen tänker jag är intressant; viljan och förmågan att vrida och vända på de föreställningar om världen vi bär med oss kräver väl också arenor där svaren inte är givna utan erövras eller återerövras av dem som deltar i samtalet? När röster i kulturdebatten talar om "god kultur" som "kultur med givna svar" är det kanske extra viktigt att visa på konstens möjlighet att ställa frågor, för att vi själva ska tvingas formulera svar?

Litteratur från olika tidsepoker och kulturer

Man kan helt klart läsa "Vår älskade" helt utan att ha några som helst kunskaper om Sofokles "Antigone". Romanen är förstås helt självbärande. Samtidigt finns det stora vinster och möjligheter med att koppla läsningen till det centrala innehållet i de olika svenskkurserna på lite olika sätt genom att just föra in resonemang om "Antigone". I svenska 1 finns kopplingen till skrivningarna om att läsa litteratur "författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer" samt att arbeta med "motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier". I svenska 2 skruvas resonemangen något genom att kopplingen till de olika samhälleliga förutsättningarna i det antika Grekland och vår samtid kan ställas i fokus. I svenska 3 ger den litteraturvetenskapliga analysen ytterligare tyngd åt arbetet.

Lektionsupplägg för "Antigone" och "Vår älskade"

Oavsett i vilken kurs jag arbetat med romanen har jag använt ungefär samma arbetsgång. Det finns ett "före läsningen", där jag tar utgångspunkt i Sofokles "Antigone". Det finns ett "under läsningen" med det jag kallat för hållplatssamtal och in-text. Det finns också ett "efter läsningen" i form av seminariesamtal och reflekterat skrivande i form av en ut-text.

Före läsningen

Ett lektionspass om drygt 2 timmar i svenska 1 och 2 och två lika långa lektionspass i svenska 3. Inför den första lektionen får eleverna i hemuppgift att se en 10 minuter lång film där jag återberättar myten om Antigone.

Katarina Lycken Rüter återberättar myten om Antigone, YouTube

Under lektionen som följer arbetar vi med Sofokles "Antigone" där jag valt ut vissa delar som eleverna får högläsa i roller i grupper om fyra. På min skola har vi tillgång till "Alla tiders klassiker" och eleverna läser sidorna 103–108 (dialog Antigone och Ismene), sidorna 124–133 (samtal Kreon, Antigone och Ismene) och sidorna 136–143 (dialog Kreon och Haimon).

Arbetsuppgiften för grupperna lyder: Läs de utvalda scenerna i roller. Välj tillsammans ut 4–6 citat per karaktär som ni tycker synliggör vem denna person är och vad som är typiskt för hen. Var beredda på att redovisa gruppens citat inför resten av klassen. Spara citaten individuellt (skriv av eller fotografera). Du kan komma att behöva dem längre fram.

Efter att eleverna läst i grupper resonerar vi om citaten i helklass och funderar över hur vi uppfattar de olika karaktärerna genom det de uttrycker. I svenska 2 talar vi också om teaterns betydelse för att synliggöra utmaningar som den framväxande demokratin ställdes inför (till exempel när statens och individens rätt står mot varandra – hur fälla avgörandet om vad som är rätt att göra?), om litteraturbruk och olika sätt att förstå litteraturens uppgift. I svenska 3 kopplar vi på ytterligare litteratur. Här använder jag inledningen av en svår men mycket intressant essä om "Antigone" skriven av Fotis Theodoridis som vi närläser för att kunna diskutera hur olika ingångsperspektiv skapar olika sätt att förstå texten. I slutet av lektionen (lektion ett i svenska 1 och 2, lektion två i svenska 3) introduceras Shamsies roman.

Essä om Sofokles Antigone av Fotis Thedoridis, pdf, Tidskriften Divan

Antigone fångas och arresteras för begravningen av hennes bror, Polynices. Målning.
Antigone fångas och arresteras för begravningen av hennes bror, Polynices.

Under läsningen

Läsningen pågår i cirka 5 veckor. Under läsningen har vi två hållplatser, det vill säga två tillfällen där eleverna resonerar om romanen, såväl vad gäller innehåll som struktur.

Första hållplatsen

Eleverna får i läxa att läsa sidorna 11–37 i Shamsies roman. Vid det första tillfället, som infaller lektionen efter arbetet med Antigone, arbetar vi med samtal utifrån närläsningen av sidorna de hade i läxa och frågorna "Vad får vi reda på om karaktärerna Ismene, Antigone, Polyneikes, Haimon, Kreon, Isme, Aneeka, Parvaiz, Eamonn samt Karamat" och "Hur får vi reda på det?". Syftet är att se till att alla elever kommer in i läsningen, att synliggöra intrigbygget och att väcka frågor och intresse för den fortsatta läsningen.

Eleverna får i mindre grupper resonera om de frågor de haft med sig i läsningen, och vi sammanfattar på tavlan. För att hjälpa samtalet har jag vid ett par tillfällen givit ett par ytterligare frågor att resonera om – det kanske oftare behövs i svenska 1 än i svenska 3, men jag har haft nytta av frågorna också i svenska 3:

  • Hur presenteras Isma? Vilka är hennes smärtpunkter?
  • Hur ser Isma på Aneeka?
  • Vad får vi reda på om Parvaiz?
  • Vilka är de konflikter som presenterats hittills?
  • Vilka kopplingar till Antigone har ni sett?
  • Vad tror ni kommer att hända nu?

Efter att vi samtalat om frågorna (där kopplingarna till Antigone också hjälper till att både skapa frågor och synliggöra karaktärsdrag) ger jag en bildbeskrivning av romanens intrigbygge. Min erfarenhet är att många elever är hjälpta av att ha en förförståelse för intrigbyggen som arbetar med flera perspektiv och uppbruten kronologi. I "Vår älskade" är en stor del av handlingen kronologiskt återgiven, men vi får den från olika perspektiv. Att resonera om vad det betyder är förstås väsentligt när vi talar om romanen som helhet, men en förförståelse kan också underlätta både förståelsen av innehållet och kanske ge perspektiv på den egna reaktionen inför olika delar av berättelsen.

Eleverna uppmanas i den fortsatta läsningen, som sker på egen hand hemma, att samla citat kring sådant de reagerar på av olika skäl: intressant, märkligt, upprörande, tankeväckande.

Andra hållplatsen

Den andra hållplatsen har jag lagt ungefär i mitten av elevernas förväntade läsning. Vi har ett lässchema där eleverna förväntas läsa romanen på fyra veckor efter första hållplatssamtalet, och den andra hållplatsen kommer då efter ytterligare två veckor. Eftersom eleverna befinner sig på olika ställen i sin läsning gör jag denna hållplats som en individuell skrivuppgift, där var och en utifrån sin läsning skriver en in-text. Det vill säga en text som handlar om att synliggöra tankar för sig själv och för mig – inte en självbärande text med okänd mottagare.

In-text

Under ca 40 minuter skriver eleverna utifrån följande instruktion: Skriv en in-text där du formulerar dina tankar om romanens mest intressanta teman så här långt och vad du särskilt lagt märke till i handlingen, karaktärernas utveckling eller språket. Använd gärna sidhänvisningar.

Efter att eleverna skrivit och lämnat in sina texter, som av naturliga skäl blir ganska olika, har vi en diskussion i klassrummet. Vilka teman har de skrivit om? Vilka tankar har väckts? Vad reagerar vi på – och varför? Utifrån romanens innehåll kommer många svåra och viktiga samhällsfrågor upp i samtalet: strukturell rasism, terrororganisationer, radikaliseringsprocesser, identitetspolitik, religionsutövning och religionsfrihet, nationalism, lojalitet… och vi kan tala om hur karaktärerna gör och tänker, hur karaktärernas situation ser ut, vilka alternativ de har och vilka alternativ de kanske borde ha.

Ut-text

Efter gruppdiskussionen, som brukar vara stinn av frågor och renons på svar, presenterar jag vad som händer när vi läst hela romanen. Först kommer eleverna att få ha ett seminarium, där de tillsammans i mindre grupper försöker komma så långt som möjligt i en given frågeställning, och lektionen därpå skriver de en ut-text, det vill säga en text som ska kunna läsas av någon som inte deltagit i samtalen eller läst romanen. För att inte läsningen ska reduceras till något slags försök att "hitta svar" presenterar jag inte den frågeställning de ska arbeta med i förväg, utan uppmanar alla att läsa och tänka och uppleva romanen så intensivt som möjligt.

Efter läsningen

Efter läsningen sker alltså två saker: först en diskussion, där eleverna samtalar och jag lyssnar och sedan individuellt skrivande.

En användbar seminariemodell

Jag använder oftast en seminariemodell som bygger på "Harkness-samtalet", en pedagogisk hållning som utarbetats i USA och som använts i undervisning sedan 1930-talet. Modellen bygger på att eleverna själva har hela ansvaret för samtalet, och att min inblandning är minimal. De får en komplex fråga att reda ut, och arbetar tillsammans för att klargöra olika aspekter av frågan så klart och tydligt som möjligt. Det finns ingen ordförande, utan ansvaret för att utveckla och delta i samtalet ligger lika på alla i gruppen. För att samtalet verkligen ska gå framåt finns vissa explicita regler: varje inlägg måste knytas till det föregående, det som sägs måste ha tydlig koppling till den text som undersöks, följdfrågor och fördjupande frågor uppmuntras och återkommande sammanfattningar av vad gruppen hittills kommit fram till behöver göras under samtalets gång.

När seminariet sker på distans kan alla elever ha sitt seminarium i mindre grupper samtidigt. Då har jag delat in i grupper om åtta, det vill säga fyra grupper per klass, som samtalar i 45 minuter och spelar in. Själv lyssnar jag (med dubbel hastighet, vilket fungerar utmärkt) i efterhand. Resterande delen av lektionen arbetar vi med något annat, till exempel skrivdidaktik (som ju passar bra inför nästa lektions skrivuppgift). Om vi har närundervisning har jag delat in klassen i tre grupper (cirka 11 i varje), som fått ha seminarium i 45 minuter, och så sitter jag med och lyssnar i realtid. Då får de elever som inte har seminarium arbeta med annat på egen hand.

Seminariefrågan

Grundfrågeställningen för seminariet lyder: Vilka är romanens mest intressanta teman? Välj ett av dessa teman och resonera om hur utvecklar författaren detta genom handling, karaktärsutveckling, språk, intrigbygge eller berättarteknik. Resonera också om kopplingen till Sofokles "Antigone" och detta tema. Beroende på om vi arbetar i svenska 1, 2 eller 3 har jag också "kopplat på" förväntningar av användande av litterära begrepp och litteraturvetenskaplig analys (i svenska 3 också kopplingar till Theodoridis text).

Individuellt skrivande

Det individuella skrivandet följer efter seminariet. Eleverna har möjlighet att under veckan som går mellan seminarium och skrivarbete tänka vidare på det som sas under seminariet, samla ytterligare exempel etcetera. Skrivandet, som görs på lektionstid, med romanen och alla anteckningar tillgängliga, har rubriken "Ett tema i Kamila Shamsies roman Vår älskade". Eleven skriver om valfritt tema, men många väljer klokt nog att skriva om just det som deras seminariegrupp resonerade om. Syftet med skrivuppgiften är att "utreda och reflektera", det vill säga att på ett så nyanserat och perspektivrikt sätt som möjligt beskriva hur författaren gestaltar ett tema, och själv reflektera över vilka tankar denna gestaltning väcker. Omfång cirka 800–100 ord.

En roman väl värd tiden!

Vissa romaner är som gjorda för att läsa tillsammans. "Vår älskade" är en sådan, och det finns naturligtvis mängder av olika sätt att läsa, samtala och skriva om denna välskrivna, engagerande och på många sätt omskakande roman.

Jag hoppas att du blir inspirerad att läsa med eleverna!

Katarina Lycken Rüter, lärare på Anna Whitlocks gymnasium.

Uppdaterad