Drama + Högläsning = Sant

Med hjälp av dramaövningar får eleverna gestalta och samtala om boken och dess olika byggstenar som miljöbeskrivningar, karaktärer eller dramatiska ögonblick. I samspelet får barnen såväl sätta ord på sina egna upplevelser och sin förståelse av berättelsen som möta andras perspektiv. Genom att uttrycka sig gestaltande med kropp och röst tillsammans med andra skapas nya möjligheter för eleverna att kliva in i litteraturens värld och själva bli medskapare.

Materialet är skapat av Sara Berg som är barnboksförfattare, poet och dramapedagog.

Om övningarna

Utgå från er högläsningsbok och döp gärna om övningarna efter bokens tematik. Känn dig helt fri att anpassa materialet efter ditt syfte eller gruppens förutsättningar.

Det här pedagogiska materialet utgår från boken ”Lisbet och Sambakungen” som exempel. Dramaövningar kan antingen vara ett sätt att bearbeta ett kapitel i taget, eller hela boken när ni har läst ut den. Efter varje övning har ni en gemensam estetisk erfarenhet som utgångspunkt för det fortsatta boksamtalet. Låt arbetet bygga på lust och nyfikenhet. En viktig del av att möta litteratur tillsammans är ju att få ta del av andras perspektiv och olika läsningar.

För att genomföra övningarna behövs ett visst golvutrymme. Det brukar fungera bra i klassrummet om man skjuter undan bord och stolar.

Lek: Lisbet och sambakungen (bokens titel)

Alla sitter i en ring på stolar, utom en som står i mitten. Första gången är det pedagogen. Fråga barnen efter tre karaktärer från boken: exempelvis Lisbet, farmor och Sixten. Räkna in eleverna med karaktärerna så att var tredje elev är Lisbet, var tredje farmor och så vidare. Be sedan alla som är Lisbet räcka upp handen, sedan alla som är farmor och slutligen alla som är Sixten, för att se att alla vet vilken karaktär de är. Nu börjar leken: Personen i mitten ska ropa en karaktär till exempel ”Sixten”, då byter alla som är Sixten plats. Personen i mitten försöker då ta en plats. Då hamnar en ny person i mitten, och får ropa ut nästa gång. Om personen i mitten ropar ”Kaos” byter alla plats.

Samtal efteråt: Har ni någon favoritkaraktär? Varför då? Vilka fler karaktärer möter vi i kapitlet/boken?

Alternativ: Byt kategorier till exempelvis tre miljöer som dagens kapitel utspelade sig i eller tre saker som huvudkaraktären gillar.

Dramaövning: Snabbstatyer

Dela in klassen i smågrupper, cirka 5–7 personer per grupp. Förklara att eleverna tillsammans, i varje grupp, ska gestalta olika ord som du kommer ropa ut. De ska använda sina kroppar och gemensamt bilda så kallade ”statyer”. Till exempel om du säger ”Alla blir en cirkel” så ska varje grupp tillsammans bilda en cirkel, kanske genom att ställa sig i en ring och hålla varandra i händerna. Statyerna ska stå helt stilla och vara ljudlösa. Du börjar varje mening med ”Alla blir...” och så gör eleverna en staty. Räkna ner från fem till noll. På noll ska alla statyer stå helt stilla. Går runt i rummet och titta snabbt på de olika grupperna, så att de känner sig sedda. Tacka grupperna och ropa sedan ut nästa ord. Välj ord ur er bok, gärna både konkreta och abstrakta. Börja enkelt och höj sedan svårighetsnivån lite. Exempel på ord:

Alla blir…

• en cirkel

• ett tält

• en lägereld

• sommarlov

• simskola

• parkeringsvakt

• längtan.

Samtal efteråt: Till exempel hur ser ett sommarlov ut? Kan sommarlov se olika ut? Vad kommer ni ihåg från Lisbets sommarlov? Finns det olika sorters längtan? På vilket sätt handlar kapitlet/boken om längtan

Dramaövning: Statyer av en viktig händelse

Dela in klassen i smågrupper, cirka 5–7 personer per grupp. Låt varje grupp välja ut en scen eller situation ur kapitlet/boken som de tycker är särskilt viktig för berättelsen. Det kan vara något spännande, något roligt eller något de minns särskilt väl. Låt dem sedan gestalta händelsen i en fryst staty. Låt en grupp i taget visa sin staty och låt de andra eleverna gissa vad de ser. Fråga varför de valt just den situationen som viktig.

Samtal efteråt: Var det flera som hade valt samma situation? Vad var särskilt spännande i kapitlet/boken? Varför då? Hur tror ni att det kommer att gå sen?

Dramaövning: Jag är ett träd – utforska bokens miljöer

Gör övningen en gång först för att pröva formen innan ni kopplar den till er bok. Låt klassen ställa sig runt en öppen yta. Räkna in eleverna så att de får varsin siffra. De ska sedan göra övningen i den ordningen. Den första personen (nr 1) går in på den öppna golvytan, sträcker upp sina armar, och säger ”jag är ett träd” och låtsas vara ett träd. Nästa person (nr 2) ska sedan lägga till något till den bild som målas upp genom att gå in, säga sig vara något annat, och låtsas vara just detta. Till exempel kan personen gå in och säga sig vara ”jag är en sten som ligger bredvid trädet”. Eleverna fyller på en i taget och lägger till något nytt till bilden. Det kan sitta ihop med de andras, eller addera något nytt. De kan till exempel säga ”jag är ett äpple som växer i trädet”, ”Jag är en hare som hoppar förbi”, ”jag är en jägare som jagar haren” och så vidare. Tacka varje elev som går upp kort och bjud in nästa direkt. Låt övningen gå ganska snabbt, så att det inte blir jobbigt att stå stilla. Tillslut står hela gruppen och skapar bilden. Det kan både vara konkreta ord som ”papperskorg” och mer abstrakta ord som ”vind”.

Nu ska ni göra övningen igen och koppla den till boken. Utforska någon miljö som känns spännande i boken. Till exempel ”Hemma hos Lisbet, farmor och Sixten”. Den första som går in kanske behöver lite hjälp med att hitta på något som finns där. Sedan fyller de andra på. Det kan både vara saker som ni vet finns hemma hos dem, som nämns i boken, och saker som eleverna själva hittar på.

Tips: Om någon inte vågar går upp själv, kan två elever få gå upp två tillsammans.

Samtal efteråt: Prata om hur det blev. Vad fanns hemma hos dem? Var det något som var överraskande? Var det något som inte stämde med din egen bild av hur hemmet ser ut? Prata om de inre bilder man kan ha när man läser.

Alternativ: Låt eleverna spela upp ett alternativt slut på boken.

Litteraturtips

• ”Lek en bok – Drama och gemensam läsning för språkutveckling och estetiskt engagemang”, av Sofia Cedervall, Eva Hallgren, Peter Sundebrant, Studentlitteratur (2024).

• ”7 vägar till drama: grundbok i dramapedagogik för lärare i förskola och skola” av Kari Mjaaland Heggstad och Katrine Heggstad, Studentlitteratur (2014).

• ”Lisbet och Sambakungen”, av Emma Karinsdotter och Hanna Gustavsson, Bonnier Carlsen (2017).