en kvinna håller upp en bild framför sig.
Läraren Tuva-Stina Lindén framför elevernas arbete med novellen Ett halvt ark papper.

Ett halvt ark papper i ämnet svenska som andraspråk

Närläsning av Strindbergs novell. Lärare och elever berättar om arbetet och resultatet.

Specialläraren Tuva-Stina Lindén och Elin Christensen, lärare i svenska på Lillholmsskolan, berättar om arbetet med novellen Ett halvt ark papper.

Varför arbeta med Strindberg?

Det har med ens identitet att göra. Tänk att kunna säga ”Ja, visst, Strindberg, han läste vi om på lektionerna i modersmål i nian när man kommer till gymnasiet".

Något som förvånade oss var att på grund av alla ålderdomliga former och ord, var novellen nästan lika svår för elever med svenska som modersmål som för elever med andra modersmål. Något som kan vara positivt att tänka på vid läsningen. För en gångs skull börjar alla elever på ruta ett.

Ur syftesdelen i svenska som andraspråk tog vi avstamp i ”I undervisningen skall eleven få möta samt få kunskap om skönlitteratur från olika tider och skilda delar i världen” och ”Genom undervisningen i svenska som andraspråk skall elever ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om det svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och hur det utvecklats samt om hur språkbruket varierar beroende på sociala sammanhang och medier”.

Arbetet med Ett halvt ark papper

Om eleverna inte får hjälp med att läsa och samtala om novellen är den för svår och eleverna lägger undan den. Vi lade ned mycket tid på att läsa och förstå novellen. När man pratar med eleverna om texten är det bra att betona hur gammal texten är och fråga dem vad de hittar i texten som tyder på det, förutom en del gamla böjningar.

Till exempel:

  • Telefonen. Det framkommer i novellen att man satt vid en speciell plats i lägenheten och pratade, inte som nu när vi går runt med telefonen. Huvudpersonen hade inte heller telefonnummer i telefonen. De få han hade satt uppe på ett papper vid telefonen. Hur många nummer har dagens elever i sina telefoner?
  • Affärerna. När novellen utspelar sig så fanns det affärer enbart för kryddor, kött med mera. Eleverna kan ju göra kopplingar till dagens affärer där gallerier mest dominerar.
  • Yrken. Det fanns en del yrken som inte finns nu eller åtminstone har andra namn. Till exempel hyrkusk kanske taxichaufför? Jungfru kanske barnflicka?
  • Vad betyder ord och uttryck som salskakelugnens kappa och tuberkelfri mjölk?
  • Språket lever och förändras ständigt. Vilka av dagens ord lever kvar efter hundra år?
  • Prata om ord som vi tror är svenska kan härledas till andra länder, exempelvis jycke och tjej till romani, kaffe och algebra till arabiska, balkong och pyjamas till persiska samt skola, teater och television till grekiska.

Låt eleverna läsa eller lyssna på novellen på sitt modersmål.

Novellen översatt till närmare 40 språk, webbplatsen Ett halvt ark papper

Övning baserad på Strindbergs telefonlista

I stället för att göra en egen telefonlista som i "Ett halvt ark papper" fick eleverna rita sin livslinje. Därefter välja ut två år och skriva en novell. 67 elever i årskurs 8 arbetade med det.
ett diagram som är ritat förhand och som visar en livslinje.
En elev har ritat sin livslinje.

Arbetet presenterades på en utställning i Kulturhuset

Elevernas arbete med Strindberg och hur de arbetat med novellen "Ett halvt ark papper" samt deras egna noveller baserade på livslinjer, presenterades på en utställning i Kulturhuset. 

en pojke med ett papper i handen läser för en publik och blir filmad och fotad.
Abukar Mohamed i årskurs 8 läser sin novell Mina två värsta år.

Så här upplevde vi arbetet med novellen

Två flickor, Samira och Raha med somaliska som första språk har skrivit texter om utmaningen med att ta sig an novellen. De finns också med i en film från Final Strindbergsåret på Kulturhuset. Samira är född i Sverige och Raha kom till Sverige två år tidigare.

Samira om utmaningen Ett halvt ark papper

Under höstterminen fick jag och hela min klass läsa en novell skriven av August Strindberg, en väldigt svår novell. Då kanske du undrar, varför just han, och inte någon annan författare? Jo, så här är det. August Strindberg dog för 100 år sedan och för att hylla honom hade flera skolar i hela Stockholm läst och arbetat med hans novell Ett halvt ark papper.

Han var den författaren som stack ut i mängden på sin tid, eftersom att August skrev sina texter ur verklighet, det han såg, det han visste och det han varit med om. De flesta författare skrev mer överdriven fantasi, de ville att deras texter skulle skildra en vackrare verklighet.

Först när jag läste texten förstod jag inte hela handlingen. Det var något helt nytt för mig, men jag lärde mig en hel del. För det första var strukturen på novellen helt ny för mig, de var två tidsperspektiv som var i en ramberättelse. I texten var det korta meningar och man fick läsa mellan raderna nästan hela tiden. Men det var de som jag tycker var bäst, att man fick tänka själv och få en egen uppfattning.

Alla andra berättelser där saker och ting står rakt av är inte lika kul att läsa, för då får man ju hela handlingen rakt upp och ner och då blir det tråkigt. Jag tycker om att läsa mellan raderna. Det är mycket roligare och bättre för då får man en utmaning som gör läsningen roligare.

Språket i berättelsen var nog det svåraste att förstå och hur meningarna var uppbyggda. Men som tur gick vi genom språket i texten steg för steg på ett väldigt enkelt sätt. Efteråt tyckte jag att berättelsen var en text som alla kan förstå bara man försöker.

Samtidigt lärde jag mig fler saker som till exempel att aldrig ge upp när jag läser en text för att jag tycker den är svår. Utan istället göra som vi gjorde i klassen, att gå in på djupet i texten. Vi fick också höra novellen på flera olika språk. Jag tror att det var det som gav mig hopp att fortsätta försöka. Om andra kan översätta texten till ett annat språk så kan jag lika gärna översätta den till vår svenska vi använder dagligen.

Så, jag har gått från att inte ha förstått något av novellen, till att kunna läsa och förstå den utan problem, det var en underbar känsla för mig. Innan kände jag att det inte fanns en chans att förstå den, men det blev till en utmaning. Det var själva utmaningen som får mig att tänka tillbaka och känna ”Fy fan vad jag är duktig!”

Samira läser Utmaningen med novellen, webbplatsen Ett halvt ark papper

Raha om utmaningen med novellen

Jag tänkte, kanske är det inte jag som är så dålig. Hur skulle jag kunna klara av ett språk som man brukade tala för 100 år sen? Jag har bara varit här i några år. Språket förändras ju hela tiden. Vi i klassen började kämpa med texten och översätta den från den gamla orden till de nya och så småningom förstod vi det hela.

Nu tycker jag att det var en bra novell och att det är också bra för oss elever att känna till lite av det gamla svenska språket.

Nu förstår vi alla hela texten och kan lätt nu svara på vilken fråga som helst kring texten!

Uppdaterad