Mirakelpojken utomhus även i vinter! Per Wernolf drar i rollen som Mirakelpojken och de andra 9 rollerna, på sig understället och kommer till er förskolegård! Vi erbjuder en underhållande och tänkvärd föreställning, som nu även milda vinterdagar kan spel
Barnen ropar högt, Spindelmannen! Batman! Hulken! när huvudkaraktären Ulf gestaltar det han ser i storebrorsan Jannes serietidningar. I smyg. Han är helt uppslukad av det. Han börjar hitta på egna superhjältar. Pusspojken är rolig, men till sist blir han Mirakelpojken. Mirakelpojken som kan sätta mördare i fängelse, vinna alla cykellopp och aldrig går vilse.
Ulf själv skulle helst av allt velat vara med Janne och hans kompisar i stan på cykelloppet som går av stapeln där idag, men de smällde bara igen dörren i ansiktet på honom. Han är för liten. Han är också för liten för att gå utanför tomten själv eftersom han alltid går vilse.
Det är inte bara när det gestaltas superhjältar på scen som barnen ropar högt utav även när Ulf gör saker han inte får utbrister de förskräckta ”Nää du får inte” eller ”Du lovade ju mamma och pappa.” Det är tydligt att det är lättare att se vad man får, och inte får göra utifrån, än när man är mitt i det. För Ulf är det inte så svart eller vitt. När han blir tillsagd att han inte får Gå utanför tomten så cyklar han istället. När den snälla farbrorn som hittar honom, ledsen, rädd och vilse, igen, vill att han ska tala om sitt telefonnummer gör han absolut inte det, för han får ju inte prata med främlingar.
Det är svårt det där; hur vi vuxna tycker att vi är tydliga med vad barnen får och inte får göra, medan barnen ser och hör andra saker än vad vi kanske hade tänkt oss.
