Vi ser på filmklipp från dokumentärfilmens historia och diskuterar hur verkligheten skildras i olika typer av dokumentärer.
Biografen Zitas filmpedagoger erbjuder filmföreläsningar där filmexempel som belyser föreläsningens ämne varvas med diskussion och analys. Stor vikt läggs vid elevernas egen medverkan i diskussion och analys av ämnet.
När en filmare sätter upp sin kamera och väljer ut ett objekt att filma blir det mer eller mindre ett dokumentärt stycke film. I filmens barndom var publiken inte lika van vid att se rörliga bilder. Nu är vi översköljda av film i olika längd, med vilt skiftande motiv och med olika tekniker. Som modern publik har vi en viss förförståelse och en förmåga att tolka dokumentära bilder. Hur en dokumentär upplevs och tolkas beror också på vår egen förförståelse och kunskap. Att filma har blivit något de flesta kan göra och samtidigt har suget efter verklighetsskildringar ökat.
Vad menas med dokumentärfilm? Vi ser på filmklipp från dokumentärfilmens historia och diskuterar hur verkligheten skildras i olika typer av dokumentärer. John Grierson, som myntade begreppet på 1920-talet, menade att dokumentären skulle ta ett socialt ansvar och vara "en skapande tolkning av verkligheten". Så småningom växte andra dokumentära berättartraditioner fram som ville skapa filmer så nära den skildrade verkligheten som möjligt. Autenticitet var i fokus. Metoden kunde vara vetenskaplig (Cinéma Vérité) eller konstnärlig (Direct Cinema). Men finns det en metod som kan skildra verkligheten objektivt utan att lägga till något om filmaren själv? Vilket ansvar har en dokumentärfilmare gentemot de människor vars liv man skildrar? Hur väger man ambitionen att vilja nå världen med ett viktigt budskap med risken att lämna ut personerna man vill berätta om?
Vad är skillnaden mellan dokumentärt och fiktivt berättande? Några av de filmer vi diskuterar är "Nanook, köldens son", "De dansande andarnas skog", "Nomadland", "Greta", "They Shall Not Grow Old" och "Flykt".
Föreläsningen hålls klassvis i biografsalong. Lärare går med utan kostnad.
Åk 8-9 & gymnasiet
Tillgänglighet
- Förhandsinformation till bokaren om de karaktärer som ingår i filmerna.
- Publiken kan välja att sitta på stol, sitta på matta, ligga eller stå under programmet.
- Sällskap där det finns rullstolsanvändare erbjuds att sitta tillsammans.
- Efter programmet kan de som väntar på sin transport göra det inomhus med tillgång till tillgängliga toaletter.
- Det finns full tillgänglighet för rullstolsanvändare, utan trappor och andra hinder.
- Om viss anpassning behövs så informeras alla berörda i lokalen om det.
- Det finns möjlighet att gå ut under programmet och hitta en lugn vrå.
- Det finns hjälpmedel såsom hörselkåpor, papper och penna, taktila hjälpmedel och sittkudde.
- Ljudet kan sänkas till en lägre nivå inför ett programtillfälle.
- Plötsliga, skarpa eller oväntade ljud kan dämpas inför ett programtillfälle.
- Ljudet kan anpassas på plats under programmets gång.
- Aktiviteten genomförs i mörklagt och dämpat ljus.
- Syn och hörsel aktiveras av aktiviteten.
- Språket är bearbetat till lättläst.
- Publikens aktiviteter styr vad som sker i programmets skeende.
- Publiken kan tilltala den/de medverkande och få svar.
- Vid efterfrågan erbjuds en stund efter programmet för en workshop eller ett samtal där besökarna kan kommunicera vad de upplevt.
- Vi har en alltid kontakt med skolan som bokat och diskuterar anpassningar som kan vara nödvändiga för just deras elever.
