Filmsamtal och existentiella frågor

Var filmen bra eller dålig? Ofta stannar filmsamtalet där efter en filmvisning. Efter en gemensam filmupplevelse finns dock goda möjligheter för ett fördjupat filmsamtal. Här får du en presentation av en samtalsmodell som tar filmdiskussionen till ett djupare plan.

Mediotekets film- och mediepedagog Elisabet Jonsved presenterar här en förkortat version av texten "Tala film, tala liv", Sensus och Svenska kyrkans samtalsmodell, för de som vill samtala om film och existentiella frågor.

Tala film, tala liv

Metoden Tala film, tala liv främjar ett fördjupat samtal där var och en delar med sig av de tankar och känslor som filmen väcker. Genom att lämna åsikter utanför och låta den personliga upplevelsen och filmens innehåll vara i fokus öppnas nya perspektiv att se filmen utifrån. Metoden vänder sig till mindre grupper om fyra till åtta personer. Gruppen ser filmen tillsammans och samtalet efteråt tar cirka en timme. För att få till en trygg, öppen och tillåtande samtalsmiljö är rundan en bra metod. Ordet går laget runt och det är bara den som har ordet som får tala. Det är viktigt att komma ihåg att varje deltagare får tala till punkt utan att någon annan avbryter eller kommenterar. En samtalsledare behövs. Dennes uppgift är att hjälpa deltagarna att följa de uppgjorda spelreglerna. Ledaren har också ansvar för att tidsramarna hålls och att ordet fördelas så att alla ges lika stor möjlighet att delta i samtalet. Genom gemensamma spelregler kan ett gott klimat uppstå.

  • Vi är här för vår egen skull.
  • Det är bra att vi är olika. Det ger oss en djupare och bredare förståelse för filmen.
  • Vi recenserar inte filmen, utan låter filmen bli grunden för ett samtal.
  • Vi talar personligt. Vi utgår från våra egna erfarenheter.
  • Vi lyssnar aktivt. (Det är en spännande övning!)
  • Det som sägs i gruppen stannar inom gruppen.

Nycklarna

De tre nycklarna; en känsla, en person och en scen, ger samtalet styrfart och hjälper gruppen hålla det nära och goda samtalet i fokus. Nycklarna presenteras innan gruppen ser sin film, på så sätt får alla en gemensam ingång vid filmtittandet. Kom ihåg att låta ordet gå ostört laget runt, enligt principen rundan.

1. Vilken känsla har du efter filmen?

Att hitta sin känsla och bestämma sig för vilken man vill presentera för de andra i gruppen kan vara svårt och upplevs ofta som personligt, därför är det viktigt att känslan inte kommenteras av någon annan i gruppen.

2. Vilken person berörde dig i filmen?

Varje deltagare får berätta om en person och vad det var som berörde hos just henne eller honom - vad var det som gjorde en upprörd, stolt, glad eller ledsen i mötet med personen? Här kan de andra deltagarna ställa varsamma följdfrågor.

3. Vilken scen dröjer sig kvar inom dig?

När deltagarna var för sig får berätta om en scen som satt sig på näthinnan och som berört en särskilt brukar ett samtal uppstå där även personen och känslan vävs in. Det här brukar bli ett bra avslut på det gemensamma samtalet.

Materialet Tala film tala liv i sin helhet (pdf, 507.90 kb)

Uppdaterad