August Strindbergs novell Ett halvt ark papper. Foto från webbplatsen med samma namn.

Ett halvt ark papper inläst på närmare 40 språk

En webbplats med August Strindbergs novell översatt och inläst av modersmålslärare i Stockholms stad. Det är en berättelse om processen att ta sig an texten och förmedla den.

Elisabeth Söder berättar om utmaningarna med att tillgängliggöra August Strindbergs novell Ett halvt ark papper.

Översättningens svåra konst

För att tillgängliggöra August Strindbergs novell Ett halvt ark papper byggde utbildningsförvaltningen en webbplats med utrymme för de språk som talas i stadens skolor. Vi bad modersmålslärare om hjälp för att översätta och läsa in novellen. Vi har även fått texter från andra översättare på latin, esparanto och igbo.

Hade jag tänkt igenom alla svårigheter med att översätta texter, särskilt en så medvetet kort och koncis text som Ett halvt ark papper hade projektet aldrig blivit av. Men med facit i handen är jag glad över att vi som fyllde webbplatsen med innehåll beslöt oss för att bortse från alla svårigheter som vi stötte på vartefter vi pratade om textens alla valmöjligheter.

Foto av två modersmålslärare som hålls om av skådespelaren Johan Rabaeus. All tre har läst in novellen. De står framför en smartboard och på den projiceras novellen.
Modersmålsläraren Jonny Ivanovitch översatte och läste in novellen till romanska och Juliette Tabbakh till arabiska. De omfamnas av skådespelaren John Rabaeus som läst in novellen på svenska, franska och engelska.

Svårigheter med texten

Vid en översättning vill man förmedla händelsen, budskapet, stilen och atmosfären men samtidigt ska man vara så nära originalet som möjligt. Vi ställdes inför frågorna "Ska översättare via språkvalet antyda vad som har hänt?", "Hur mycket skall översättaren lämna oförklarat?" och "Finns det en risk att läsaren inte förstår vad som har hänt i berättelsen och uttråkat slutar läsa?".

Ålderdomliga former och uttryck

Meningen "Vilken fru? – Jo den med den stora kappan och det vänliga deltagande ansiktet, som kommer så tyst, och aldrig går genom salen, utan tar korridorvägen till sängkammaren". Här kan man förstå att författaren vill frammana en bild av en sköterska som vårdar den sängliggande frun. Med orden "och aldrig går genom salen, utan tar korridorvägen till sängkammaren", vill författaren få oss att förstå att sköterskan är försynt och inte klampar in privatlivet (alltså i salen).

Exempel på gamla uttryck
  • Ålderdomliga former, exempelvis makarnas liv.
  • Begrepp som tuberkelfri mjöl, skall vi antyda vad som hänt? Att tuberkulos förr i tiden var en dödlig sjukdom? Det är det enda ordet som antyder orsaken till de tragiska händelserna, att frun och barnet dog.
  • Metaforer som "Ty det börjar skymma för hans ögon". Ville August Strindberg få oss att förstå att mannen gråtit och därför ser sämre?
  • Yrken. När novellen utspelar sig fanns en del yrken som inte finns nu eller åtminstone har andra namn. Till exempel hyrkusk kanske taxichaufför? Jungfru kanske barnflicka?
  • "Men han tog solpapperet", kanske han tog papperet som var blekt av solen?
  • En vän som nått en viss höjd i samhället, en vän som gjort karriär i samhället.
  • Teknikförändringar. Det framkommer i novellen att mannen satt vid en speciell plats i lägenheten och pratade. Huvudpersonen hade inte heller telefonnummer i telefonen, de få han hade satt uppe på ett papper vid telefonen.

Under rubriken "Läsa" på webbplatsen finns Strindbergs telefonlista att hämta som pdf. Där hittar du bland annat telefonnummer till Lillan, Expressbyrån, bokbindaren, hyrkusk, Sandbergs bokhandel, Svenska teatern, Åhlens blomsterhandel, August Falk, Veden, Isen och Bolaget ljus.

Där finns också Strindbergs handskrivna manus där det syns att novellen först hette Telefonlistan och att det sedan ströks över och ersattes med titeln Ett halvt ark papper.

Läsa Strindberg, webbplatsen Ett halvt ark papper

Foto av Strindbergs autentiska telefonlista som satt uppspikad bredvid telefonen. På papperet synd bland annat telefonnummer till: Lillan, Anna, Expressbyrån, bokbindaren, hyrkusk, Sandbergs bokhandel, Svenska teatern, Åhlens blomsterhandel, August Falk, veden, isen, bolaget ljus.
Strindbergs handskrivna telefonlista.

Återkoppling från en modersmålslärare

Nellie Warne, modersmålslärare i bulgariska, delar med sig att textens utmaningar:

Det som är speciellt med novellen Ett halvt ark papper är att Strindberg uttrycker sig otydligt och kort. Detta gör att texten är öppen för flera tolkningar.

Vid första läsningen framgår inte tydligt hur många nära i mannens liv som har dött. Vi läser om två kistor, en liten och en stor. Strindberg nämner aldrig att det funnits ett nyfött barn. Varför dog mamman? Och varför dog barnet? Om det överhuvudtaget är ett barn som har dött. Strindberg nämner ”tuberkelfri” mjölk. För i tiden var tuberkulos en farlig, utbredd och dödlig sjukdom, till skillnad från idag. Det är det enda ordet som antyder orsaken till de tragiska händelserna i mannens liv.

Ett annat problem med översättningen är att välja det rätta ordet, det som bäst beskriver atmosfären, motsvarar stilen och den inre rytmen som en välskriven text har. Jag har jobbat både med en svensk och en bulgarisk synonymordbok. Skall man behålla den ålderdomliga formen av orden i målspråket, det vill säga det språket man översätter till? Hur skall man översätta ord, vars begrepp saknas i målspråket?

Jag kunde inte hitta rätt översättning för ordet ”tuberkelfri” till bulgariska. Mjölk som är fri från tuberkulosbaciller. Låter det lite konstig för dagens läsare? Den konstruktionen är dessutom för lång. Man riskerar att bryta mot den korta, lakoniska stilen som Strindberg har i novellen. Problemen med tuberkulos känns så avlägset nu.

Om man skall översätta ordagrant blir det ofta nonsens på målspråket. Å andra sidan är översättarens ambition att vara så nära författarens språkval och stilistiska medel som möjligt. De återspeglar den givna epoken, språkbruket och levnadssättet. Kanske det var lättare för dåtidens läsare att känna igen sig i det tragiska händelseförloppet som beskrivs av Strindberg och förstå novellen?

Vad händer när begreppen från källspråket saknas i målspråket? Skall man förklara i texten eller skall man förklara under linjen? Här handlar det om en balansgång. Jag har valt att översätta sådana begrepp med något liknande, så nära som möjligt i syfte att behålla meningen, känslan, idén och budskapet. En vidare tolkning genom översättningen skulle förstöra spänningen i hela novellen.

Trots tragedin i mannens liv är tonen i novellen optimistisk och det skall man förmedla via rätt språkval. Mannen har upplevt någonting som de andra ”arma” inte har. Här syftar arma på ”arma själ”. Livet för mannen går vidare och han är stolt över det som han har upplevt.

Foto av en sida på webbsidan Ett halvt ark papper. På fotot syns en del av de språk som novellen är översatt till och i mitten på fotot syns en del av översättningen till bulgariska skrivet med det kyrilliska alfabetet.

Teckentolkning av Ett halvt ark papper


Tommy Krångh, som du kanske känner från Melodifestivalen, teckentolkade. När det var dags för inspelning frågade Tommy var telepromptern fanns. Ja, hur hade jag tänkt här? Han kunde ju inte sitta och hålla i texten och samtidigt teckentolka. Men Tommy var generös och vi löste det genom att han lärde sig stycken innantill som vi filmade vartefter. Förutom Tommy så blev det en till hjälte i detta drama, nämligen Mediotekets filmare som klippte ihop det till en hel film utan att kunna teckenspråk.

Tommy Krångh teckentolkar Strindbergs novell, webbplatsen Ett halvt ark papper

Foto av en man som sitter framför ett svart draperi. Mannen teckentolkar novellen Ett halvt ark papper. Han har på sig diskreta kläder eftersom de som ser på teckentolkningen ska kunna koncentrera sig på hans händer.
Tommy Krångh teckentolkar.

Ett halvt ark papper i bild

Tips på hur novellen kan gestaltas i bild. Alltifrån elevarbeten till Stockholmskällan som valt att länka svåra ord till deras bildarkiv.

Under rubriken "Dela" finns filmer och bilder som elever skickat in. Bland annat finns en grafisk bild av eleven Almida där hon sammanfattat novellen i tolv serierutor.

Hela Almidas teckning av novellen, webbplatsen Ett halvt ark papper

Elevarbete, Ett halvt ark papper i serieform. Första bilden visar en man framför en telefon på väggen. Andra bilden, mannen tar telefonlistan. Tredje bilden, telefonlistan med visa namn överstrukna. Fjärde och femte bilden, bilder på en kvinna med en vigselring på handen. Sjätte bilden, en adressändringslapp. Sjunde bilden, ett par som gifter sig. Åttonde bilden, en kvinna är havande. Nionde bilden, en stor och en liten begravningskista. Sista bilderna, mannen lämnar lägenheten.
Eleven Almida har sammanfattat novellen i tolv serierutor.

Stockholmskällan har illustrerat novellens ålderdomliga ord med foton. Exempelvis ord som som tambur, salskakelugnens kappa, kommissionskontoret och mejeriet. De flesta bilder har ingen koppling till Strindbergs liv men väl till Strindbergs tid.

Novellen Ett halvt ark pappers ålderdomliga ord illustrerat med bilder, Stockholmskällans webbplats

Gammalt foto från ett mejeri. På fotot syns stora metallflaskor som mjölken förvarades i.
Foto från Stockholmskällan på interiör från Stockholms Mjölkbolag vid Dalagatan 3. Fotograf okänd. 1914. Stockholms stadsmuseum.

Kontakt

Webbplatsen uppdateras inte längre med elevarbeten, men vi tar gärna emot texter och inläsningar på andra språk. Av våra minoritetsspråk har vi exempelvis bara romani chib översatt och inläst. Vi vill gärna kunna erbjuda jiddisch och alla varianter av samiska.

Kontakta Elisabeth Söder om du vill bidra med texter, elisabeth.soder@edu.stockholm.se

Webbplatsen Ett halvt ark papper

Uppdaterad